Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolsjevikien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
novellisterna greve A. N. Tolstoj och Boris Zajtsev m. fl.
samt diktsamlingar av Balmont och den nyligen avlidne
diktaren A. Blok, vars mycket uppmärksammade poemcykel "De
tolv" ger en allegorisk framställning av den ryska
revolutionens förirring i bolsjevismens återvändsgränd. Likaså har
den periodiska litteraturen sökt asyler i Europa. Den bekante
ryske politikern Petr Struve har till Bulgariens huvudstad
förlagt sin nyligen återupptagna gedigna tidskrift "Russkaja
mysl", och i Belgrad har redaktören Suvorin givit nytt liv
åt sin faders nationalistiska dagblad "Novoje Vremja", som
före revolutionen var Rysslands mest spridda tidning. Och
förglömmas må slutligen icke det rysk-svenska veckoblad,
varmed den sorgligt beryktade lönnmördaren, storskrävlande
skurken och dåren Hajetlaché på sin tid ville lyckliggöra
Stockholm.
Men dess bättre hava vi ett varaktigt kulturminne av den
ryska förskingringsperioden i det bokförlag, som under
titeln "Sievernyja ogni" (Norrskensflammor) bildades i
Sverige under redaktionell ledning av vår förste professor
i slaviska språk, J. A. Lundell, och prof. E. A. Ljatskij, som
efter den avlidne Vengerov torde få anses som Rysslands
främste litteraturkännare och numera är professor i Prag.
Dess syfte är att knyta litterära förbindelser mellan Sverige
och Ryssland genom översättningar från resp. språk och
utgivande av äldre ryska litteraturalster, som nu äro
oåtkomliga i Ryssland självt. Härmed upplivas en vacker
tradition från Gustaf II Adolfs tid, då det fanns ett tryckeri med
cyrilliska typer i Stockholm, då sådana rysskännare som
reseskildraren Petrus Petrejus upplyste svenskarna om
Ryssland, då sedermera den märklige språkforskaren
Sparwenfeldt skrev sina många rysk-svenska ordförteckningar,
och då de moskovitiska köpmännen hade sin egen "ryssgård"
i Stadsgården. En god början har nu redan gjorts, och de
ryska böcker, som utgivits från Hasse W. Tullbergs officin,
ha fått erkännande i hela den slaviska världen för sin solida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
