Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det nya Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sköto undan det tråkiga problemet med "tre obekanta". Det
behövdes en allmän krasch för att lösa denna gordiska knut,
och Alexanderhugget kom med världskriget. Nu löstes den
polska frågan som genom ett trollslag. Först befriade det
segrande Tyskland Polen från Ryssland, och sedan löste
den segrande ententen det preussiska och det österrikiska
Polen ur bojorna. Ingenting kunde vara enklare! För
polackerna var det blott avbetalning på en gammal skuld,
en naturlig sak, som icke ens krävde tacksamhet.
För mig har Polens återupprättande alltid stått som en
hederssak för Europa, ty därigenom utplånades
skamfläckarna från åren 1772, 1793 och 1795. Det politiska mord,
som Europa då lät tre stater utföra, var så mycket mer
moraliskt förkastligt, som Polen styckades sönder icke
egentligen därför att det var utlevat och odugligt, utan just därför
att det efter den första delningen började visa ganska
aktningsvärda tecken till andlig och materiell pånyttfödelse,
varigenom stormaktemas expansionslystnad hotade att
stäckas. Jag har också hittills haft den uppfattningen, att ett starkt,
självständigt Polen vore Europas bästa värn mot "österns
faror", vare sig de uppträda i ortodox prästkåpa eller i
bolsjevikisk blus, och på de ärkekatolska polackernas
antipati mot den ryska ortodoxien tvivlar jag fortfarande icke.
Men väl har jag börjat bliva tveksam om, huruvida
polackerna politiskt och ekonomiskt ännu äro fullt rustade för
sitt civilisatoriska kulturvärv i östra Europa.
Polens historia är så lärorik, ty den visar, huru det går med
nationer, som på grund av ståndsfördomar och inre
söndring komma på efterkälken, isolera sig från den allmänna
utvecklingen och duka under i inre eller yttre avseende. Men
den är också trösterik, ty den bevisar dock även, att fysiskt
våld icke kan förinta ett folk, om det vill leva, och detta
visade polackerna kanske bäst under den värsta politiska
förnedringen och i den stora förskingringen. Polens sanna
vänner kunna blott önska, att det nu såsom en fullt självständig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
