Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det nya Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stad, vars kända privilegier gå tillbaka till år 1376. Det nya
slottet, som på 1800-talet blev residenset för den ryske
generalguvernören, ser ganska ruskigt och skröpligt ut, helst
i jämförelse med Krakaus, och skall måhända aldrig mer
inhysa någon polsk konung. Med det sinne för
byggnadskonst, som Sigismund ärvt av sin svenske far, lär han tagit
Johan III:s Drottningholm till arkitektonisk förebild.
Men det blev icke det jagiellonska Krakóws glans över
Warszawa, ty Sigismund intresserade sig mer för jesuiter
och latinska odediktare än för tornérspel och trubadurvisor.
Men med hans munkordnar följde ändå en viss bildning.
Sigismund intresserade sig även för måleri och kyrkomusik.
Hans kapellmästare Asprillo Pacelli hedrades med en
gravvård i S:t Janskatedralen. Några boklådor anlades, och
andan vid det polska Vasahovet blev tysk-italiensk, tills
gallomanien tog överhand. Och den har räckt ända till våra
dagar.
Men under den tunna kulturfernissan rådde ännu länge
mycket barbari och elände. Farsoter och eldsvådor härjade
Warszawa, och Karl X Gustafs påhälsning 1655 hade
naturligtvis tråkiga följder för staden, liksom Karl XII:s år
1702. Det inre förfallet påskyndades under den sachsiska
perioden i förra hälften av 1700-talet. Utländska målare,
t. ex. Norblin, av vilken vi ha det mest karaktäristiska
porträttet av Mazepa, och Canaletto prydde palatsens väggar
med tavlor, poeterna strängade sina lyror till oden i den
franska pseudoklassicitetens och den sentimentala idyllens
stil, och Polens siste konung inredde sitt lustslott Lazienki
till hemvist för förklädda herdar och herdinnor. Maskerader,
teatrar och tanzboden upprätthöllo i det längsta glansen åt
den polska huvudstaden. Men det polska samhällets kärna
var rutten. Visserligen sökte några reformatorer, t. ex.
Konarski och Bielinski, hejda upplösningsprocessen, men
Warszawas öde var beseglat. År 1794 stormades förstaden
Praga av Suvorov, som lät 15,000 oskyldiga människor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
