Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det nya Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
residensstaden i det ryska generalguvernementet vid
Weichsel, där det offentliga fria ordet länge var förstummat.
Svårt har Warszawa ock lidit genom ryska plundringar, och
mycket av Polens bokskatter ligger fortfarande i det f. d.
kejserliga biblioteket vid Petersburgs Nevskij prospekt, där
de ännu bida sin förlossning ur det bolsjevikiska fängelset.
Men Warszawa kan dock vara stolt över två polska bibliotek,
med vilkas namn två av Polens förnämsta adelsätter äro
förknippade: Zamojski och Krasinski.
Släkten Krasinski, som skaffat Polen dess störste
tankelyriker, har på ett vackert sätt ristat sitt namn i Polens
andliga historia. Redan ärkediakonen Stanislaw Krasinski
i Krakau (d. 1598), skaffade en boksamling, och något
senare grundade Jan Krasinski ett bibliotek i Warszawa. En
stor bokvän var den berömde skalden Zygmunt Krasinskis
far, general Wincenty, som ägde 1,800 verk och genom sitt
giftermål med en furstinna Radziwill fick Czapskipalatset,
där ett bibliotek inrättades. Det ordnades tidsenligt av den
framstående bibliotekarien Ketrzynski och litteraturforskaren
Kallenbach, och släktens nuvarande huvudman, greve
Edward K., har anslagit köpeskillingen för ett försålt gods till
byggande av ett bibliotek i Warszawa. Det innehåller redan
200,000 volymer och 7,000 manuskript, däribland
handskrivna handlingar från den Napoleonska tiden, och när det
hinner bliva fullt inrett, skall det bliva en prydnad för östra
Europa.
Pressen i Polen har näppeligen kunnat få den sociala och
politiska betydelse som i lyckligare lottade länder på grund
av censuren och den outvecklade folkbildningen, och härtill
kommer, att tidningskaféer i Warszawa äro okända. Kraków
har med sina tidningar "Czas" och "Nowa Refoma" haft
ett betydligt försteg framför Warszawa, likaså Lwów
(Lemberg) med "Slowo Polskie" och "Kurjer Lwowski" samt
även Posen, där den polska landsortspressen är mycket
livaktig. Men i Warszawa utges redan ett dussintal dagliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
