Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det nya Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förklarar den starka polska emigrationen från Galizien. Men
den polska frågans kärnpunkt har man dock att söka i den
ojämförligt största tredjedelen, det forna Kongress-Polen,
"Konungariket".
Redan för mer än ett århundrade sedan fick det
tillkvicknande Polen sin första konstitution (1791), men denna
författning, som för sin tid ansågs "modern" och i dopet fick
franska faddrar (Rousseau m. fl.), hann knappast tillämpas
i praktiken, förrän de båda sista delningarna krossade
illusionernas bubbla, och ett litet uppsving i Kongress-Polen på
1820-talet avbröts våldsamt genom novemberresningens
fiasko 1831. Men redan under världskriget lades en grund
till ett självständigt Polen genom den dubbla
kejsarproklamationen av den 5 november 1916 om polsk autonomi
— dock blott för de polska områden, som centralmakterna
tagit från Ryssland. Det behövdes dessa makters
fullständiga besegrande för att radikalt lösa den tredubbla knuten.
I november 1918 proklamerades den polska
oavhängigheten och odelbarheten, det skedde ungefär samtidigt med
den tjechoslovakiska självständighetsförklaringen. Det
konstituerande parlamentet öppnades i Warszawa i februari
i 1919. Denna polska riksdag hölls nu icke på det ryktbara
Wolafältet väster om staden, såsom fallet hade varit under
den anarkistiska valperioden på 1600-talet, utan i en
provisorisk byggnad vid Wiejska gatan. Den inleddes under mycket
svåra förhållanden. Den utländska politiken var svävande
vid alla gränser, landet förhärjat och de heterogena
riksdagsmännen ännu föga kvalificerade för fruktbringande
samarbete. Denna riksdag varade visserligen icke fyra år (ty
så länge räckte den polska riksdag, som föregick 1791 års
konstitution), men det dröjde i alla fall till den 18 mars
1921, innan den nya författningen för republiken Polen i
125 paragrafer antogs med 315 röster mot 80. Som
riksdagens "marskalk" (talman) fungerade Adalbert
Trompczynski.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
