Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den tjechoslovakiska republiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Herrschaftsdiener", först begav sig till Italien och sedan till
Schweiz, där han höll "högförrädiska" tal vid två fester
med anledning av 400-årsjubileet för Jan Hus. I Paris
organiserade han den tjechiska agitationen i utlandet i
förening med den nuvarande utrikesministern, d:r Eduard
Beneš, som hade sökt sin tillflykt i Frankrike. I oktober
1915 installerades Masaryk som professor vid det nybildade
slaviska institutet i King’s College i London, i närvaro av
lord Robert Cecil, och redan den 14 november 1915
utfärdades manifestet om den tjechiska oavhängigheten. När han i
slutet av 1918 återkom till Prag, hälsades han enhälligt som
fosterlandets fader och dess självskrivne förste president.
När jag sista gången såg Masaryk — det var
midsommaren 1920 — verkade den sjuttioårige statsmannen icke
äldre än den allvarsamme, något tystlåtne professorn, som
jag tio år förut hade lärt känna i Prag. På sista tiden har
han blivit hemsökt av en sjukdom, närmast vållad genom
överansträngning, som såg ganska hotande ut, men genom
några veckors vistelse på Capri har han fullständigt
återvunnit sin hälsa och ungdomliga spänstighet. Och då han i
sin redingote och slokhatt rör sig bland folket, ledsagad
endast av en civilklädd sekreterare, har man svårt att i
honom tänka sig chefen för den stat, som under husitkrigen
lät tala om sig för sitt obändiga stridshumör, och där
fönsterutkastning var ett relativt harmlöst sätt att bli kvitt
obehagliga motståndare.
Det kan utan överdrift påstås, att ingen regeringschef i
hela världen för närvarande åtnjuter en sådan nästan till
dyrkan gränsande kärlek och respekt av sitt folk som
Masaryk. Och denna kärlek tar sig stundom naiva, nästan
komiska uttryck. Att man efter honom uppkallat ett
lungsotssanatorium och ett studenthem, är förklarligt, och det
vare den tjechiska akademiens ensak, att den har utbytt
sin forne höge beskyddares namn Frans Josef mot
Masaryks. En flodkaj vid Prags Moldau må också gärna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
