Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den tjechoslovakiska republiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och företrädesvis avsett det rent ekonomiskt-språkliga. Om
vissa tendenser till en utpräglad autonomi förekommit,
härröra de närmast från magyaroner, d. v. s. slovaker, som trätt
i magyarisk tjänst eller låtit besticka sig.
Tót nem ember, "slaven är ej människa", lyder en
magyarisk sentens, som särskilt tillämpats gent emot slovakerna.
De i sitt slag ypperliga statsmän, som det gamla konungariket
Ungern frambragt efter 1867 års "Ausgleich" med
Österrike, ha konsekvent handlat enligt denna sats. Koloman
Tisza yttrade i parlamentet om de separatistiska rörelserna
i Ungern: "Den magyariska staten är nog stark att krossa
dem, som försåtligt närma sig dess kropp", och hans son
Stefan, "mannen med järnhanden", försäkrade 1910: "Jag
skall aldrig kompromissa med nationaliteterna."
Världskriget visade intigheten av dessa stolta ord. Genom
världskriget har det slovakiska herdefolket framdragits ur
sina karpatiska gömslen, och om det ej släpper den starka
hand, som den äldre, tjechiske brodern nu har sträckt ut,
bör även det kunna resa sig till nytt liv ur Habsburgs ruiner.
Till den tjechoslovakiska republiken hör slutligen ett litet
land öster om Slovakien, Podkarpatska Rus, d. v. s. den
söder om nordöstra Karpaterna belägna delen av det forna
Rus eller Ukraina. Här uppgår befolkningen till ungefär
700,000 själar, av vilka hälften är rutenisk (ukrainsk).
Dessutom bo här magyarer, tyskar, judar och rumäner. Denna
landsändas anslutning till tjechoslovakiska republiken
bragtes på tal redan under världskriget genom slaviska
emigranter i Förenta staterna på initiativ av d:r Žatkowitz,
som blev landets förste guvernör. I november 1918 höllo
dessa ugro-rutener möten för att utröna folkstämningen,
och det befanns då, att 67 % av befolkningen yrkade på
anslutning till Tjechoslovakien, 28 % röstade för Ukraina,
men endast 1 % för Ungern. På en folkförsamling i den
förnämsta staden Užhorod beslöts enhälligt, att
Podkarpatska Rus skulle uppgå i den tjechoslovakiska
statsbildningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
