Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den sydslaviska statsbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skiljer den primitive serbiske montenegrinen i Bocche di
Cattaro från den högt kultiverade ragusanaren i det
närliggande Dubrovnik.
Så länge kroaterna voro "förtryckta" av Ungern,
slovenerna av Österrike och så länge det lilla serbiska
kungariket genom Montenegro och Albanien var utstängt från
Adriatiska havet, var en sammanslutning icke svår, och den
sydslaviska enhetstanken blossade med ens häftigt upp, då
de serbiska och kroatiska landsflyktingarna under
världskriget möttes i Paris och London och kände sympativågen
från de sydslaviska emigranterna i Förenta staterna, hos
vilka samlingsidén redan hade gått i blodet. Men sedan det
yttre tvånget lättats, blev sammanhållningen även här
svårare. Den kroatiska "intelligensen", liksom ock bonden,
står enligt mitt förmenande fullt lika nära magyarerna som
serberna i åskådningssätt och vanor, och hade icke det
magyariska övertaget över Kroatien varit så olidligt och
kitsligt, tror jag, att de båda folken skulle kunnat trivas
ganska bra sida vid sida. Icke bliva sydslaverna gladare,
därför att det österrikisk-ungerska oket, som dock i själva
verket icke kändes som en tung börda vid Adrias östra
kust, avlöses av den italienska "imperialismens" landhunger,
och särskilt slovenerna bliva nog ångerfulla, om den
österrikiska inkräktningen efterföljes av en italiensk. Och är
det alldeles självklart, att Belgrad i framtiden skall bliva en
lika framstående slavisk vetenskapshärd, som Wien med
sina kulturella och ekonomiska resurser faktiskt hittills har
varit? Ett sådant samslaviskt bindemedel som den i Kroatien
födde slavisten Jagić’ "Archiv für slavische Philologie" på
tyska har varit i flera årtionden, skola serberna icke lätt
kunna åstadkomma.
Det är särskilt ett sydslaviskt territorium, vars
införlivande med den nya statskroppen kanske minst av alla
skall vålla harmoni och trevnad. Det är
Bosnien-Herzegovina, bebott av ett duktigt, men styvsint och självrådigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
