Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den sydslaviska statsbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socialdemokraterna (för att protestera mot regeringen) och Radić’
kroatiska bondeparti. Likaså röstade mot författningen en av den
sydslaviska idéns förkämpar under världskriget, d:r Ante
Trumbić från Dalmatien, f. d. utrikesminister och under
krigsåren föreståndare för den sydslaviska kommittén i
Paris och utgivare av "Bulletins Yougoslaves". Han hade
till och med undertecknat fördraget på Korfu om den
serbokroatiska sammanslagningen. Man kan näppeligen förklara
hans plötsliga ovilja mot sitt eget foster med annat än
personlig äregirighet. Den osmakliga namnbeteckningen
SHS, som han icke kunde godkänna, kan dock knappt
tillräckligt motivera hans avfall. När han i konstituanten
bekände sin opposition, lär han ha blivit spottad i ansiktet.
Men det värsta hindret för det sydslaviska enhetsverket
är dock icke det något halsstarriga kroatiska
statsrättspartiet, som har sitt stöd i de gammalakademiska,
konservativa kretsarna, utan Radić’ kroatiska bondeparti, som
till ett antal av 50 man gick in i konstituanten för att sedan
lämna den åt sitt öde och som säkerligen har djupa
försänkningar på den kroatiska landsbygden.
För en 30 år sedan lärde jag känna denne kroatiske
folktribun, som då studerade i Prag. Stefan Radić gjorde då
ett beskedligt, men något virrigt intryck. Sedan återsåg jag
honom i Zagreb som bokhandlare och kroatisk
lantmannapartist. Nu är han chef för Kroatiens största bondeparti,
som därjämte är det starkaste ytterlighetspartiet med stor
dragning åt kommunism. I december 1920 anordnade han
i Zagreb ett väldigt massmöte, som beslöt att proklamera
den kroatiska republiken och bryta med konstituanten. Han
vägrade att gå eden som riksdagsman, förverkade
därigenom sin parlamentariska okränkbarhet och har nu åter
blivit häktad och anklagad för högförräderi. Samma öde
har drabbat hans 49 anhängare, sedan de formligt uteslutits
ur parlamentet.
Och det kan icke nekas, att den personligen oförvitlige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
