Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den sydslaviska statsbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krigsstämningen i Bulgarien och ledde till det olyckliga
Balkankriget.
Och ännu i denna stund synes icke den minsta ljusning
för Makedonien. Genom världskriget tryggade serberna den
ställning, som de tillskansat sig där genom det andra
Balkankriget, och de tyckas icke underlåta att utnyttja tillfället.
I Sofia utges för närvarande på tredje året en liten
tidskrift "La Macédoine", som skildrar tillståndet i de
mörkaste färger. Men även en serbisk tidning i Skopje, som bär
den vackra titeln "Socialismens morgonrodnad", sticker ej
under stolen med den serbiska framfarten. Folket tynges av
svåra pålagor, bulgariska präster försättas ur tjänstgöring
och flera tusen bulgariska lärare ha avskedats. Däremot har
man kantänka lagt grunden till ett slags serbiskt universitet i
Skopje tack vare några landsflyktiga professorer från
Ryssland.
I Bulgarien finnas för närvarande mer än 200,000
makedoniska landsflyktingar. De ha nyligen haft en stor kongress
i Sofia, där de krävde nationalitetsskydd enligt traktaten i
Neilly-sur-Seine 1919. Den 22 december 1920 inlämnade de
sin böneskrift till Nationernas förbund i Genève med
begäran om Makedoniens autonomi. Kanske går det med den som
med Ålandsfrågan. Har man bara vassa tänder, kan man
knäcka vilken hård nöt som helst! Till och med "wenderna"
(sorberna) i Lausitz, nära befryndade med tjecherna,
började röra på sig efter världskriget och krävde även för sig
tillämpning av Wilsons vackra princip. Deras blygsamma
petition fick välvilligt understöd även av några svenska
slavister (prof. Lundell, Anton Karlgren m. fl.). Jag
misstänker dock, att klockarfar i Genève, som skall allting
bestyra, har stoppat våra namn i papperskorgen.
Bulgarerna stå för närvarande ganska isolerade i den
slaviska världen och ha att lita endast till sig själva. Deras
närmaste grannar — serber, greker och rumäner — förut
avundsamma och misstrogna — äro numera övermodiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
