Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som herrskap.
31
Jag har hört och sett så mycket trots och förakt mot
lefvande Gud, så jag mången gång har grunnat på,
hvarför han inte låtit eld och svafvel regna däröfver,
som han en gång gjorde med de ogudaktiga städerna
Sodom och Gomorra. Nu, innan Ekskog köpte här,
söpo de förfärligt nästan i hvar stuga. Men nu blef det
slut på eländet, och nu må de som herrskap, både jag
och andra.»
»Men den sista friherrinnan var ju en bra och
rättrådig fru, har moster Gertrud sagt,» invände Magda med
mera saktmod i tonen.
»Ja, var det likt det! Hon var både god och
rättvis och gjorde mycket godt för att lindra de fattigas
nöd. Men hvad kunde hon göra för att förekomma
nöden? Ingenting. Det skall vara en man med både
hjärta och hufvud, sådan som våran patron. Hon höll
sig så genomförnäm, som om hon varit skapad af ett
annat ämne än sämre folk. Sådana människor kunna
aldrig sätta sig in i den fattiges lif, hur väl de än mena.
Man känner dock på sig, att man icke är stort bättre
ansedd än vi anser en gris eller en kalf, som vi måste
ha vård om för den nytta, vi skola ha af dem, och så
gör det oss ondt, om det går dem något illa. Och när
de göra något godt mot en fattig stackare, så tycks det
vara mer för att tillfredsställa deras eget samvetskraf och
rättsmedvetande än af ömhet för den, som hjälpen får.
Så är det inte med det herrskap, vi nu ha. De lida
och känna med oss, som om vi alla voro lemmar i samma
kropp.»
»Ja, men det var väl inte ensamt hennes skull; hon
var väl så uppfostrad och hade, så att säga, med moders-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
