Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
’Var nu inte högfärdig, Lena, ty du vet väl, att Gud
står emot de högfärdiga, men de ödmjuka gifver han
nåd!’ Ja, nu ha ni fört mig rakt ur spåren? Jo — det
var, när jag stod och såg på fröken. Det kom mig en
sådan idé i hufvudet, och som jag i alla mina dar varit
så där framfusig och icke kunnat hålla inne med hvad
jag tänkte, så sade jag:
’Hvad skulle det bli, fröken, om förlofningen blefve
uppslagen?’
Jag hade knappt talat ut sista ordet, förrän jag
ångrade mig, för all färg försvann med ens från hennes
ansikte. Om en stund svarade hon, med en tonvikt på
hvart ord, som isade mitt hjärta:
’Då, Lena, skulle jag dö ... vissna som rosen där.’
Hon pekade på en ros, som grefven gifvit henne dagen
förut, men som nu stod vissnad och färglös i en vas.
Och jag vet inte hvarför... men jag kände som en
dödsfläkt öfver mig.
Om I nu vill veta, hvarför jag alltid tyckt så
mycket om detta gamla »spöknäste», som Dina kallar mitt
kära palats, så skall jag berätta er det.
Både när herrskapet var ensamt, och när de hade
främmande — för ser ni — adelsherrskap från alla
möjliga håll kommo och foro så lång sommaren var — så
skulle de hit opp, ty här sjöngo fåglarne ljufligare, här
luktade blommorna skönare, och här var det en
härligare utsikt än på andra ställen — och allt hvad grannt
de hittade på och sade om gamla Bellevue. Förfallet
var det då som nu, men villan var mycket mindre, för
ser ni, den största delen, den som aldrig hann bli
färdig eller komma under tak — kom till på en sednare
tid...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
