- Project Runeberg -  Rök-Lenas stuga : tidsbild tillägnad de unga /
120

(1906) [MARC] Author: Betty Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

såsom genom eld.

ondt är», tyckte Dina. »Faster, som har en så’n
erfarenhet och kan så väl rimmitera ut det, se’n!»

»Jo, nu träffade du spiken på hufvudet, kära Dina
Ungdomen får nog höra varningar, om än jag inte kan
göra min röst hörd. Men det synes inte tjäna mycket
till, ty när lusten faller på dem, så rusa de i väg, just
som jag, och leka blindbock, tills de slå hufvudet i
väggen. Men det är vä! inte allt de ungas fel. Om de
äldre mera antoge sig de unga, satte sig in i deras
förhållanden och varnade dem för de särskilda frestelser
och faror, som de unga äro utsatta för, så skulle väl
några äfven taga varning. Och nu, Gud vare lof, göres
ju redan mycket i det syftet.»

»Ja», sade Magda tankfullt och fäste en varm blick
på Lenas gamla, lifliga drag, »nog har jag mycket att
tacka dig för, kära mormor Lena! Hade jag icke haft
dig till skydd, så hade väl äfven jag kört hufvudet i
väggen. — Men jag vill minnas, att mamma sade, att
morfar var troende... Hans död var så ljuflig...»

»Ja, Herren vare lof! Han fick en salig ingång i
Guds paradis, ’dock såsom genom eld’. Hans nöd blef
stor, när hans ögon öppnades på fullt allvar, men
glädjen blef ändå större, när han såg, att nåden räckte till
äfven för skrymtare...»

»Mormor — var inte morfar snäll mot dig?»

Det drog en djup skugga öfver gummans drag, och
hon svarade icke strax på Magdas fråga.

»Det är ett kapitel, som jag icke gärna ger mig
längre in på. Men när en har börjat en rad, får man
väl läsa till slut. Vi ha ju inte hunnit till detta kapitlet
i berättelsen än, men det är kanske så godt att tala om
denna sak i förväg, för att icke längre fram blanda upp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:26:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/roklena/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free