Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
för din krona.
han skulle fortsätta en trappa högre upp, stannade de
midt för hennes dörr, och jag hörde honom oroligt
fråga:
’Har du varit sjuk, Magda?’ Han kallade henne
ofiare Magda än Madeline. Hon log och svarade nej.
Han fortsatte sedan upp och trädde in, där jag stod.
’Lena’, sade hon med krithvita läppar, ’nu gäller
att tränga — ja, tränga sig fram; eljest går himlen
förlorad ...’
Jag stod med hjärtat i halsgropen och mäktade ej
svara henne ett ord.
När hon stått framför mig en kort stund med
händerna hopknäppta som till bön, glänste det till i hennes
ögon och hon hviskade liksom till sig själf:
»O, för Jesu kärlek jag råder och ber:
Strid i Guds kraft för din krona... >
Därefter gick hon öfver farstun in i salongen för
att invänta — sin trolofvade.
Om en liten stund hördes snabba steg i öfre
trappan. O, hvad de stegen talade för ett språk af oro och
längtan!...
Jag skyndade ut och bad honom stiga in i
salongen. O, ett sådant ansikte han hade! Nu brusade det
upp af den inre oron och ovissheten, som jag förstod
frökens beteende hade framkallat. Han var så grann
att se på, vet I, så jag undrade och bäfvade i mitt
hjärta, hur det skulle gå för fröken Madeline.
Han såg ut att icke ha mer än en enda tanke, men
han hälsade dock ett vänligt: ’God dag, Lena!’ när jag
bjöd honom stiga in i lilla salongen.
Jag gick åter in i tamburen för att få vara ensam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
