- Project Runeberg -  Rök-Lenas stuga : tidsbild tillägnad de unga /
196

(1906) [MARC] Author: Betty Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196 EN GLAD DAG.

och skötte honom med stor ömhet. Omsider blef han
stark nog att sitta uppe i sängen, men ångesten för att
han icke kunde skrifva och underrätta sin stackars hustru
och sina öfriga vänner, att han ännu lefde och hvar
han befann sig, hindrade honom att friskna till. Men
han måste finna sig i att vara stilla, ty den gamla
gumman kunde icke gå längre än till ladugården, emedan
hon hade gikt i sina ben, och den stackars idioten hade
icke begrepp om hvarken post eller bref. Icke heller
fanns skrifmaterialier att tillgå.

Så ville det sjuka benet icke läkas, utan brottet gick
upp och förorsakade svåra smärtor. Det var en tid af
stor trospröfning och många böner, och ofta led den
stackars unge mannen af en djup nedslagenhet. Men
när det var som mest hopplöst och mörkt, kom alltid
den fånige mannen — hans lifs räddare — och satte
sig bredvid sängen, pekade uppåt och klappade honom
i ansiktet, och dessa tysta ömhetsbetygelser af en, som
själf föreföll så vanlottad i lifvet, rörde honom djupt
och stillade ofta hans oro.

Äfven gumman passade på och hviskade något
lämpligt språk, när hon såg honom gifva vika för sorgen.

Icke förr än i slutet af april kunde han lämna sin
tillflyktsort där inne i skogen och efter gummans
anvisning söka leta sig väg till närmaste by.

Det var en glad dag, då han fick bryta upp, men
det kostade honom dock tårar att skiljas från dessa enkla,
oegennyttiga människor, som i sanning handlat som den
barmhärtige samariten. Till all lycka var han väl
försedd med penningar, och han lönade frikostigt den
kärlekstjänst, han blifvit bevisad. Aldrig skulle han glömma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:26:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/roklena/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free