Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III., Sigurd Agrell, Rökstenens chiffergåtor 9
såsom ägande sin ursprungliga betydelse av ’rituell (magisk)
handling’: urgerm. *hunsla n. hänger som bekant samman med
fbulg. svet% ’helig’, lit. ssventas ds., av. sponta- ds.
Betydelsen ’helig’ har otvivelaktigt framgått ur en tidigare mera
allmän grundbetydelse ’magiskt betydelsefull’ (jfr för det
serna-siologiska lat. sacer). På en dylik äldre innebörd låta sig utan
svårighet got. hunsl n. ’offer’ och ags. húsl n. ’sakrament’
be-tydelsehistoriskt återföra.
Att Rökstensinskriften i detta partis fortsättning ger en
anspelning på guden Balders hämnare, har av tidigare
forskning rätt bestämt förmodats (jfr v. Friesen, R, s. 60 f.). Det
är därför endast ett äldre uppslag, λ^ars räckvidd jag utökar,
då jag redan i lönnskriftens båda introduktionsrader ser
såväl en häntydning på Balder som en anspelning på hans
hämnares moder, den enligt vissa forskares mening i Östergötland
dyrkade gudinnan *Vrindr (= fisl. Rindr) 1. Med ’vem av
gudarna (=Ingulds ättlingar)’ åsyftas Balder. Med ’genom
en hustrus (eller kvinnas) magiska handling’ — sannolikt
trollsång — häriisyftas på den gudinna, som födde en hämnare. I
Grógaldr (str. 6) läsa vi:
pann gel ek þér fyrstan, er kved a fiolnytan
— pann gol Rindr Ram —
(»Den första, jag sjunger, är full av hjälpkraft.
Den sången sjöng Rind för sin son.»
Åkerbloms tolkning.)
— Genom att sjunga en magisk sång för den nyfödde
Odens-sonen (i Eddadikten nämnd Vale) gav Rind denne på »en natt»
1 Teorien om denna gudinnas egenskap av växtlighetsgudom har
framställts av Bråte, vars synpunkter ytterligare utvecklats av Oscar Lundberg,
Namn och bygd, I, 1913, s. 49 ff. Den sistnämnde tolkar det i äldre svenska
belagda ortnamnet Vrindavi såsom ’Vrinds helgedom’ och förklarar
gudinnenamnet såsom sammanhörande med det forngutniska växtnamnet rind, namn
dels på murgrönan, dels på mattlummern. Mot denna mytologiska hypotes
har Sahlgren, Namn och bygd, XI, 1923, s. 125 ff., tagit till orda. Att platsen
i fråga verkligen varit ett gammalt offerställe, har senare Norden, Sydsvenska
Ortnamnssällskapets Årsskrift, 1925, s. 40 ff., sökt leda i bevis. Till denna
artikel har Sahlgren i samma publikation, s. 47 f., fogat ett genmäle, där
han säger sig snarast vilja tolka namnet såsom ’murgrönsskogen’. Jfr även
v. Friesen, R, s. 61, som anslutit sig till Lundberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
