Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III., Sigurd Agrell, Rökstenens chiffergåtor
jättenamnet Arne. Vi ha just påträffat primtal i teckengrupper,
vilkas innehåll hänfört sig till Bo (fsv. Böe). Primtalet möter
ju i bokstavskombinationer relativt ofta. Frekvensen för ett
primtals uppträdande i tal mellan 100 och 400 (dylika tal möta
i regeln i detta fall) är 53 fall på 300. Chansen att av en
slump stöta på ett primtal är sålunda under denna
förutsätt-ning ungefär en bland sex. I denna inskrifts gematri
uppträder emellertid primtalet sex gånger (praktiskt taget nästan i
följd), nämligen i IV (1), V (3), VI (1) och IX (1). Beträffande
chansen för ett dylikt sexfaldigt upprepande kan hänvisas till
det faktum, att talet 6 upphöjt till 6 (6X6X6 etc.) är 46656.
I tvenne fall bildas i föreliggande runtext primtalet 1 dock icke
av hela bokstavsradens gematriska värde. Det ingår i detta
som en multipel (såsom fallet som regel eljest är med
runtalen). Ställa vi med hänsyn till denna omständighet
sannolikhetskalkylen blott med hänsyn till formeln 5 upphöjt till 6, är dock
chansen minimal: 1 möjlighet för omedelbart resultat bland
15625 (56) enheter. För att ha chans att råka på något dylikt,
t. ex. i en grekisk text, har man sålunda nödigt att läsa igenom
bortåt 15 tusen av dess längre bokstavsgrupper. Saken kan
också åskådliggöras med att hänvisa till experimentet att utan
hjälp av ögat bland 15000 gula ärtor plocka fram en enda i
mängden dold svart ärta.
Den magiska Rökstensinskriftens gematri har sålunda
visat sig erbjuda ett från matematisk synpunkt sett viktigt stöd
åt min i tidigare arbeten framställda uppfattning av runmagiens
teknik såsom sedan äldsta tid bestående i talvärderäkning 2
1 Då det är fråga om runmagi, betraktas endast primtal högre än 23
såsom multipler av 1.
2 Denna omständighet utesluter naturligtvis icke, att runskriftsmagikern
i ett större eller mindre antal fall skärpt denna teknik ytterligare genom att
taga hänsyn även till bokstavsräkning. På grund av radernas normallängd
bör det ha varit särskilt lätt för honom att i åtskilliga fall råka få just 24
runor i en radgrupp. Rörande dylika talförhållanden hänvisar jag till PiPPiNGr
Om runinskriften på Rökstenen, 1919, och Brix, Studier i nordisk Runemagi,
1928. Att senantikens talvärderäknande bokstavsmagi visst icke försmådde
ett parallellt användande av den enklare bokstavsräkningen, framgår av
tidigare undersökningar, som jag utfört (jfr RT, s. 3—52, och Eranos, XXVIT
1928, s. 1 — 51). Under vikingatiden torde så småningom runmästarnas konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
