- Project Runeberg -  Rökstenens chiffergåtor och andra runologiska problem /
68

(1930) [MARC] Author: Sigurd Agrell - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68 K. Human. Vetenskapssamf;s i Lund Årsberättelse 1929—30

delse. Jag har i tidigare undersökningar (RT, s. 77 ff., UR,
s. 24 ff., jfr även studie I ovan, § 10) visat, att talet 12 i
nordisk liksom i främre asiatisk mystik förbundits med jorden
och dess krafter. Står 15-talet i relation till ristningens
solkors, ligger antagandet av ett avsiktligt samband mellan
12-talet i gematrien och de på ristningen rikligt förekommande
kultbåtarna helt nära. I Norden ha långt före vår
tideräkning dylika använts vid åkerbruksmagi. Detta framgår av
talrika hällristningar 1. Syftet med Kårstadsristningen kan
knappast ha varit något annat, än att med bild- och bokstavsmagi
i förening frambesvärja tjänlig väderlek. Därför ha makter,
som råda för äringen, myllans och ljusets gudomligheter,
anropats. Alla tal, som ingå i runornas gematri tyda på detta:
främst 12 och 15, därtill även 5, 23 och 13. Talen 5 och 23
tillhöra respektive fackel- och dagrunan. En ljussymbol var
ursprungligen även m^^-runan, det 13:e utharktecknet. Det
har ytterst sitt tal och sin betydelse från den mithraistiske

Wilke, Mannas, XV, 1923, s. 131, i en studie med anledning av 6 arbeten
om hakkorsets ursprung och betydelse. Hakkorset går som bekant äldst
tillbaka på en cirkelformig ring, avdelad av tvenne, i räta vinklar varandra
skärande tvärlinjer. Sannolikt har denna figur varit en offersymbol, vilken
då den oftast använts med relation till sol- och mångudomligheterna övergått
till ett på endera syftande tecken. Enligt Wilke låter hakkorset tidigare
påvisa sig som mån- än som solsymbol. I Mesopotamien är emellertid dess
prototyp sedan urgammal tid påträffad såsom solsymbol, jfr Jeremias,
Hand-bnch der alto r lent alts chen Geisteskultur, 1929, s. 169 och 195. Då
mithrais-mens astrologiska symboler äro hämtade från babylonierna, ha vi all
anledning att i ett hakkors, anbragt invid en äldre magisk runinskrift, se en
solsymbol, helst detta tecken, som jag ovan i texten påpekat, består av 15
linjer, alltså i sig innehåller mithraismens och runmagiens åt solen helgade
tal (jfr UR, s. 31 f.). Hakkors av denna komplicerade typ, dock bestående
av ett jämnt antal linjer, ha påträffats såsom ornament i Mindre Asien (hos
hetiterna) och i Egypten (jfr Lechler, Vom Hakenkreus, 1921, avb. 279 och
174, 175; avb. 215 visar ett i England påträffat, troligen mithraistiskt altare
med hakkors av enklare typ: blott 8 linjer, avb. 267 visar ett i Norge funnet
tygfragment från den romerska kejsartidens senare period med i mönstret
invävda komplicerade hakkors). Med hänsyn till studie IV är det av
intresse att påpeka, att ett hakkorsornament av denna typ anträffats såsom
väggdekoration i ett hellenistiskt hus vid Mithridatesberget i Kertj på Krim
(avb. 100 hos Ebert, Sildrussland im Altertnm, 1921).

1 Jfr Almgren, Hällristningar och kultbruk, 1926—27.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:26:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rokstenen/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free