Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 K. Human. Vetenskapssamf:s i Lund Årsberättelse 1929—30
format. De tre följande runorna, som komma i oroande
närhet av en högt uppskjutande båtstäv, visa däremot osäkra och
mindre harmoniska linjer. Detta gäller särskilt runorna n:r 2
och n:r 3 från slutet. Här kan möjligen en annan person ha
varit verksam, men fullt säkert synes det mig icke. Den om
bristande stadighet hos den ristande handen vittnande formen
hos de båda runtecknen kan bero därpå, att denna del av
arbetet (inskriftens avslutning) utförts i brådska eller vid
mindre god belysning (jfr s. 66, n. 2).
23. Jag övergår nu till inskriftens tolkning. Magnus
Olsen uppfattar runristningens övre grupp såsom bestående av
orden ek ’jag’ och aljamark(ι)R, ett ord, vari han snarast är
böjd att se ett personnamn med ursprunglig betydelse
’främling’ (= ’man från andra marker’). Den nedre rungruppen
baij(ι)R tolkas såsom återgivande folkslagsnamnet böjer ’man
från Böhmen’. Rörande detta ord framställes längre fram (s.
61) en förmodan, att det av ristaren brukats i betydelsen
’runma-gikern’. Antagandet, att baij(ι)R skulle reflektera ett
folkslagsnamn, finner jag av flera skäl föga sannolikt. För att kunna
framställa denna hypotes, måste Magnus Olson datera
inskriften till tiden omkring år 200 e. Kr. Den arkeologiske
fackmannen (Shetelig) säger emellertid om ristningens båttyper:
»i perioden ikke långt förut for Nydamfunnet kan vi tenke
oss fartøier som vilde svåre til dem på Kårstad-ristningen»
(s. 37). Härtill kommer, att intet i runformerna tvingar oss
att räkna med en tid, hela två sekel före år 400 e. Kr.
Runologiska skäl tala blott för, att »Kårstad-innskriftene ikke
kan være meget yngre enn ca. 400» (M. Olsen, s. 36). Då
Nydamsbåtarna av arkeologien hänföras till en tidpunkt, som
ligger ett gott stycke in på 300-talet 1, måste man fråga sig,
varför Kårstadsristningen nödvändigtvis skall dateras till tiden
omkring 200. Jag kan ej finna annat, än att det skett ut
från hypotesen, att baijiR skall betyda ’böjer’. Sätta vi tiden
(som rimligast är) till något år inom perioden 325—375 e. Kr.,
1 Jfr Karsten, Die Germanen, 1928, s. 160. Nydams- och
Kragehulfynden sättas av Montelius och Salin till tiden senast 375 och 400. Shetelig,
Kärsta d-ristningen, 1929, s. 36, hänför Nydamsbåtarna till 300-talet utan
angivande av närmare bestämd tid inom århundradet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
