Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stavsmagien ger oss här en nog så tydlig fingervisning.
Såsom ett gott exempel kunna tjäna de av mig i en tidigare
studie * behandlade egyptisk-hellenistiska trolldomspapyrerna.
I dessa beskrives noga, hur först en besvärjelse skall
framsägas och hur sedan en magisk figur jämte vissa bokstäver
(ibland blott det senare) skall tecknas. Att runmagien
förfarit på ett därmed i stort sett överensstämmande sätt,
framgår bl. a. av det germanska trolldomstecknets namn: runa
hör som bekant etymologiskt samman med fht. runén, ags.
rúnian Viska’ (jfr fisl. ryna rtala förtroligt’).
I detta konkreta fall har tvivelsutan en rituell
kulthand-ling ägt rum, utförd av en magiker (bai/iR = fisLþulr2).
Sannolikt ha vi att tänka oss denne såsom uppträdande inför den
församlade bygdebefolkningen eller vissa utvalda
representanter för denna. Vid besvärjelsen bör magikern ha åkallat
samtliga med runtalen och kultteckningarna förbundna
makter: eldsljuset och dagsljuset (5 och 23 bland runtalen), solen
(15), Njord, jordgudinnan och Ing (6, 12 och 21) samt därtill
runguden Oden (18) och den för växtligheten i norden så
farliga kölden (10).
Att runtecknen i gammal tid ingalunda ansågos
ensamma för sig ge fullgod trolldomsmakt, synes framgå av Havamal,
str. 144:
Veitstu, hvé rista skal? veitstu, hvé rada skal?
veitstu, hvé fä skal? veitstu, hvé freista skal?
veitstu, hvé biðia skal? veitstu, hvé blöta skal?
veitstu, hvé senäa skal? veitstu, hvé sóa skal?
Strofen låter oss förmoda, att runmagien varit
förbunden med en hel rad uv handlingar. Det har bl. a. gällt att
bedja och att blota. Böner till makterna ha frammumlats, och
vid offret till gudarna torde blod ha utgjutits, varmed man
haft att bestryka runtecknen, såvida man icke använt annat
sätt att färga (fä). Ordet freista = ’pröva’ förstås naturligast,
1 Jfr Agrell, Eranos, XXVI, 1928, s. 1 ff.
2 Jfr Havamal, str. 142: rnigk stora stafi, j mig k stinna stafi, \ erfáði
fimbulþulr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
