Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 K. Human. λ7etenskapssamf:s i Lund Årsberättelse 1929—30
Skulle de skyto-sarmatiska folken i Sydryssland i detta fall
kunna tänkas ha varit förmedlare? Otvivelaktigt ha goterna
långt före erövringen av Olbia uppehållit politiska
förbindelser med vissa sarmatstammar (alaner). Såsom jag i det
följande skall visa, finnes det en omisskännlig likhet mellan
några av runtecknen och vissa sarmatiska ägaremärken, som
troligen återgå på grekiska bokstäver.
En rad av skäl talar sålunda för, att språket i dessa
inskrifter är östgermanskt, i varje fall icke västgermanskt. En
omständighet av särskild vikt är, att det (som jag redan
framhävt) uppenbarligen icke är fråga om ett jordfynd utan om
ett vatten fynd (föremålen ha i sekler legat på
Wesermyn-ningens botten och kommit i dagen först efter i modern tid
företagna muddringsarbeten). Här ha av allt att döma en
gång krigförande främlingar varit på tillfälligt besök, och en
del av deras ägodelar har vid en strid eller av någon
olyckshändelse gått över bord och hamnat på flodens botten. På
grund av runtecknens relativt primitiva karaktär och ett i
åtskilligt om grekiskan påminnande skrivsätt samt med hänsyn
till de om Mithrakulten i dess orientaliska form delvis
erinrande bildframställningarna kunna vi icke underlåta att
förmoda ett samband med Svartahavskulturen och detta vid en
tidpunkt, som torde ligga bortåt ett århundrade före det
sydgotiska skriftspråkets uppkomst. Mig synes det fullt naturligt
att hänföra fynden till tidsperioden 250—300 e. Kr. * Enligt
v. Friesen 2 har ett med goterna förbundet folk, herulerna,
under tiden 250—500 innehaft Sydjylland och Fyn.
Sannolikt har ett gotiskt folkelement (troligen från Östersjökusten)
slutit sig till dessa heruler och deltagit i deras vikingafärder.
I de historiska källorna omtalas heruler under 300- och
400-talen icke blott såsom uppträdande i öster utan även i
väster. Deras flottor ha plundrande trängt in i Rhenmynningen
1 Typologiskt böra de bestämmas såsom varande äldre än
runinskriften på det kortare guldhornet från Gallehus. För dennas datering, jfr
Almgren, Namn och bygd, II, 1914, s. 217 ff.
2 Jfr v. Friesen, Röstenen i Bohuslän och runorna i Norden under
folkvandringstiden, 1924, kap. III—IV; Wessén, Kungl. Vitterhets Historie
och Antikvitets Akademiens Handlingar, XXXVI: 2, 1927, s. 5 ff., och
Nerman i samma publikation, XXXIV: 5, 1924, s. 60 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
