Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och härjat längs Galliens och Spaniens kuster. Det ligger
under sådana omständigheter intet orimligt i att sätta
Weserfynden i samband med denna folkstam och dess förbundne.
Herulerna ha ju av mycket att döma varit de första, som fört
runkunskapen till Norden. Deras läromästare ha i sin tur
goterna varit. Att runkunniga krigare av denna folkätt följt
med en herulhövdings sjörövarflotta någon gång före eller
omkring år 300 och därvid trängt in i Wesermynningen,
innebär historiskt sett ingen omöjlighet *.
32. Innan jag lämnar denna studie, där till behandling
upptagits ett nytt material, som även är av vikt med hänsyn
till den på de sista åren så livliga diskussionen om
runskriftens ursprung, har jag att i korthet antyda min nuvarande
ställning till detta runologiens centralproblem.
Att utharkbildaren varit en man, som levat i senantik
tid och som troligen tillhörande de romerska legosoldaterna
(eller i varje fall levande inom dessas miljö) stiftat bekantskap
med halvhellenisk mithraistisk åskådning vid tiden
omkring år 180 e. Kr., är det centrala i min teori2. En flyttning
av den approximativa kronologiska bestämningen hän mot en
tidpunkt något närmare början av vår tideräkning är, från min
synpunkt sett, såsom jag nedan skall visa, ingalunda omöjlig,
1 Enligt Marstränder, Norsk Tidsskrift for Sprogvidenskap, III, 1929,
s. 25 ff. (särskilt s. 147 f.) skulle goter före år 400 ha uppträtt både i Danmark
och Norge och på Gotland. Jag måste dock ställa mig* skeptisk till mycket
i den fantasirike norske lingvistens kombinationer.
2 Rörande det historiska underlaget för min runteori säger den norske
arkeologen Shetelig, Bergens Museums Arbok 1930, Hist.-antikv. rekke,
Nr. 1, s. 14: »Det skal bare tilføies at det fra historisk synspunkt har all
sannsynlighet, at runeskriften kunde være dannet av germanske soldater i
den romerske hær, i garnisoner eller under felttog, hvor de måtte komme i
så nær berøring med skrivekunsten og ikke mindre med mysterier, magi og
övertro blandt andre soldater». Runornas första utbredning i Norden
förmodar Shetelig bero på »förbindelser med markomanner og goter under 2net og
3dje årh. e. Kr.» (s. 17). Inskriften på bensylen från Maria-Saalerberg anser
Shetelig (i likhet med andra fackmän) vara av tvivelaktigt ursprung (s. 9).
Något skäl att förskjuta runkronologiens perioder ger sålunda icke detta av
Marstränder som argument framdragna föremål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
