- Project Runeberg -  Romanhjeltinnan. Novell /
53

(1849) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

m

triidt emellan dem, och då föll in med sin
snarkning.

Tvenne andra herrar, länga, torra, bruna och iskalla,
uppifrån och ned insvepta i sina mörka rockar, sutto
Aili-komligt orörliga med cigarren i munnen och ögat mot
horisonten. Blenda fick sedermera veta af den gamle
tjenst-viliige kaptenen, hvars "bekantskap hon redan på
morgonen gjort, att dessa herrar voro engelsmän — just
desamme som t)ott på gästgifVaregården, och dem hennes mor
ansett för lorder — och att den ene var mekanikus och
den andre bryggeri-föreståndare, begge stadda på resa till
de orter, hvarifrån de blifvit eflerskriftia.

Det återstående paret befans vara tvenne
aktningsvärda borgare, hvilka på minst tjugufem år icke sett åt
någon vacker flicka, ocb deras regelmässiga promenad fram
ocb åter förkunnade att de icke heller nu läto någonting
ditåt störa sig.

Kaptenen sjelf fans icke på däck.

"Nå, här kan jag då sitta så trygg som nere i hytten!"
tänkte Blenda, ocb slog upp sin beskrifning, i hvilken
hon snart fördjupade sig. Hon brann af längtan att få
resa genom dessa underbara slussar uppför backar med
ängar på -ömse sidor — det var ju en bel trollsaga.

ttÄr det icke något kyligt på denna sidan, min nådiga?u
frågade en röst med utsökt artighet.

Förvånad såg Blenda upp, och framför henne stod
löjtnanten, som aftonen förut mött henne i trappan, då han
gick upp till grefven.

I allmänhet hade Blenda ganska lätt för att rodna,
och att det nu skedde sä grundligt att bela hennes ansigte
förvandlades i en morgonrodnad, härledde sig deraf att
löjtnanten var bekant med grefven och att han kanhända
.händelsevis skulle komma att nämna honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:26:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/romanhjelt/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free