Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
"Ts, min dotter, en bostru vet icke om att någon är
vettigare än hennes man, helst" — tillade hon med en kort
hviskning, som jagade blodet upp pä Henriettes kinder —
"helst om det varit sagdt af folk, som icke bättre vetat, att
hon hellre tagit en annan än den Gud beskärt henne." *
"Det är tid att ta in, söta frun lilla!" inföll mamsell
Debora; och styrande fram emellan svårmodern och
sonhustrun, ryckte hon tned välment häftighet till sig ett
pulfver.
"Hon tar visst miste, min kära Debora! Jag, som icke
ser klockan, har bättre reda på tiden — men så har jag
också i all min dar gudskelof varit van vid ordning."
"Minsann, fattas hon icke tio minuter . . . Men det
ringer — nu kommer herr Patrik!"
Och några minuter sednare var sällskapet i
sjukrummet förstärkt med en ung man om tjugufem år, hvilken,
med den lugna och trovärdiga hjertligbeten bos en person
af stilla lynne och stilla vanor, trädde fram till sängen och
helsade sin mor genom att kyssa hennes band. en
kärleksgärd, den han alltid visade, när ban kora eller gick, eller
tiär han tackade för maten; men man såg nog au det var
hvarken mer eller mindre än gosseris inöfvade bruk.
"Åb, gudskelof, icke är det någon fara med mamma —
det ser jag straxt!"
"Jo, du.vet visst, du, bur farligt det är!" svarade den
retliga qvinnan, som nu tycktes lika mycket förtreta sig
Öfver sonens sjelftagna tröstegrunder som nyss öf.er svär*
dotterns sorgbeklagelser. "Du tror väl att jag kan lefva i
evighet! Men du är van att icke tänka en hårsmån
framför dig."
"Se så der ja, skall jag nu råka illa ut för det jag
önskar att mamma måtte lefva i evighet eller så länge
mamma nånsin orkar och förmår — och hvarför skulle icke
det bli länge: mamma har ju icke fyllt femti år ännu?"
RømanhjtUinnmn. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
