Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8.
Under eftermiddagen befann sig fru Regine Sofie
Thorman si mycket bättre, att hon kunde sitta uppe i sängen.
Men bon blef otålig, då téet stod färdigt och de resande
ännu icke hördes af.
Ändtligen rördes ringklockan i tamburen.
"Skynda sig, Debora — kan bon flytta på sig . . . Åh,
berre gud, det är snart trettio år sedan Emerentia och jag
träffades! Nånå, känner jag icke ändå den rösten.... jo,
det är hon!"
Och fru Emerentia var det som, med Blenda trippande
bakom sig. kom in i rummet.
Nu kunde väl ingenting vara naturligare än att den
romantiska systern med en störtsjö af tårar skulle kasta
sig öfver den så fullkomligt prosaiska, men lika naturligt
var att den sednare pä sitt eget tvära vis afbröt all
romantik.
"Ni ni, så så, vi äro ju gamla menniskorna! Bevars
gud, tycker du det är så ledsamt att se mig igen, efter du
icke kan stäQa gråten?"
"Jag är ju så glad, och ändå så sorgsen!" snyftade
fru Emerentia. "Jag kan aldrig förstå att det bar så illa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
