Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
"Roligt — ja, min himmelske, det är nu visst det
minsta en kan säga! Och jag påstår, att skall man veta
om lifvet en smula, så måste man till Stockholm . . . Men
hvad var det med postbudet?"
"Det hade med sig bref från herr Johan, och då blir
frun alltid glad till humöret. Men den här gången var det
likväl mer än godt humör: hon visade sig så glad, att jag
aldrig, se’n jag kom hit, sett henne sådan."
"Ack, man skall fii se", utbrast Blenda, <(att kusin
Johan råkat ut för någon stor lycka utrikes — kanske han
för hem en rik hamburgerflicka till sonhustru åt tant?(<
"Jaja, icke vore det omöjligt — han är en riktigt
vacker herre, mycket annorlunda än herr Patrik: han spelar
också fortepiano som en engel och är med i harmoniska
sällskapet . . . Men, fröken lilla, hvad jag nu skulle säga
var att fröken måtte komma ned tidigt i dag, ty frun sa’
visst tre eller fyra gånger i går afse att hon var nyfiken
att höra om fröken haft roligt."
"Hvad det gläder mig att min goda tant så håller af
mig! Och se’n är jag likså angelägen om att berätta, som
hon att höra.".............
En knapp timma efter mamsell Deboras morgonbesök
satt Blenda hos sin tant, som leende följde henne i
beskiif-ningen på alla hennes intryck.
"Ack, tant lilla, jag vet ej hvad jag ville göra — gerna
arbeta fjorton timmar om dagen — för alt än en gång få
se den stora stormningen vid Missolungbi! O, min gud,
om tant bara sett hur de redo, hur de flögo, hur de
fäkta-de, så att gnistorna dansade kring svärden, huru slagna
och sårade lågo hoptals om hvarandra, hur kanunerna
dånade och gevären smattrade — jag gret och skrattade på
en gång, jag tyckte att jag icke alls var på ett spektakel
. . . ack ack ack, så gudomliga hästar, så gudomliga
karlar!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
