- Project Runeberg -  Romanhjeltinnan. Novell /
149

(1849) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

149

kännas som en stor himmelsk lisa i sorgen att någon
stund få spraka med en person, som visat sig sä
delta-gande. Men syster Regi ne Sofies varningar ljödo ännu i
fru Emerentias öra, och då Blenda med en lätt. skakning
på hufvudet tillkännagaf sin mening, återtog vår fru med
en liten förlägenhet:

"Var så god, min bäste kongl, sekter, och . . och fråga
oss ingenting!"

"Hvad?"

"Jag tviflar visst icke på den vänliga meningen, nej
nej, på intet sätt, men vi äro ett par värnlösa fruntimmer
och vi böra icke mera vara så tillgängliga som på
ångbåten — och jag kan säga kongl, sektern att vi blefvo rätt
ledsna öfver att den tillgängligheten kunde tydas illa."

"Hvad i himlens namn menar hennes nåd —
sannerligen ser det icke ut som om jag mycket misskrediterat
mig?"

"Åh, icke just det; men . . biljetten och ..."

"Min bästa fru v. Köblen, det skulle göra mig
obeskrifligt ondt, om herrskapet å sin sida gifvit någon dålig
tydning åt min enträgenhet att få förnya bekantskapen.
Om emellertid min biljett för öppet röjde det intresse jag
skulle hafva haft af det nöje, som jag hade äran att
föreslå, så torde åtminstone mitt beskydd derunder icke i
någon mån ha stridt mot det passande, ty min mor och mi*
na systrar, som för tillfället voro i staden, befunno sig på
samma ångbåt."

"Men den omständigheten nämdes icke vid
bjudningen!" inföll Blenda.

"Jag erkänner att denna glömska var felaktig. Men
det vore hårdt, om det straff, som fru Thormans svar
innehöll, icke kunde anses tillräckligt, utan att det ytterligare
skulle skärpas genom ett misstroende, som på det högsta
sårar mig T

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:26:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/romanhjelt/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free