- Project Runeberg -  Romanhjeltinnan. Novell /
191

(1849) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

191

sant, jag bar ju nya slägtingar — kanske torde också de
ba ett välkomstord åt mig."

"Det är kanske icke så utan det!" menade Patrik,
rrf-vande sig i pannan. "Annars är det så, att . . ja, det är
så, ser du, att vi icke ba bort af dem på länge."

"Bo de ej qvar i mammas bus?"

"Nej, de ville icke ba rummet öfver vintern . . . Hur
var det, Henriette — du, som först talte vid dem, får reda
det der! Jag bar varit så öfverhopad af göromål, att jag ej
haft särdeles tid att springa bort."

"Men du bar väl omöjligen kunnat lemna tvenne
värnlösa fruntimmer, som mamma lofvat skydda, belt ocb hållet
åt sig sjelfva?" yttrade Johan, och på hans panna
tecknade sig ett moln af missnöje.

"Om detta ämne", inföll Henriette, soin nu äterhemtat
sig, "är så intressant för min svåger, att ban, i samma
ögonblick ban kommer, önskar upptaga det, så är jag
färdig att svara."

"Alldeles det, ty du har varit den som rådt i aili!"
förklarade Patrik (— ’utom i det som du icke känner!’
tillade ban för sig sjelf, tänkande pa hyran jemte
vedin-köpet m. m.) "Gör nu upp det med Johan, medan jag
går etter vinet!"

"Hvad menar Patrik med sitt ’rådt i allt?’ Jag är
förvissad au du, min goda Henriette, ej kan hafva rådt till
annat än hvad din billigLet och aktningen för din
svärmors minne bjudit."

"Jag bar mycket svårt att åtaga mig utläggningen af
Tatriks mening, men deremot skall jag gerna förklara min
egen angående dessa fruntimmer, hvilka — det måste jag
bekänna — jag är ganska glad öfver alt icke behöfva kalla
mina slägtingar!"

ttJag trodde att, då de äro din mans, de äfven måste
vara dina!"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:26:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/romanhjelt/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free