- Project Runeberg -  Romanhjeltinnan. Novell /
201

(1849) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

201

bandledning ... jag Sr bekant med en skicklig
musiklärare, som jag fordom lyckades göra några små tjenster, och
om han, hvad jag tror, icke glömt det, så skall jag nu
fordra en återbetalning."

Darrande af glädje såg Blenda med blickar af den
djupaste tacksamhet på sin välvilliga värdinna. Och under
omvexlande samspråk ilade timmarna bort så fort, att
Blenda tyckte dem bevingade.

Klockan 7 serverades téet, och nu var det tid att gå.

"Är vaktmästaren här, Carolina?* frågade matmodern
den lilla tjenstflickan; och då denna besvarade frågan med
ja, tog den gamla frun afsked af sin nya bekantskap,
nedlade sjelf första qvartalet i hennes ridikyl, försäkrade att
bon icke på länge haft en så treflig afton och bad Blenda
vara välkommen åter följande dagen.

"Och det der arbetet — törs jag fråga derom ?" sade
Blenda, fruktande att denna vigtiga sak kunde råka i glömska.

"Jag skall i morgon skicka upp några stycken lärft,
och sedan få vi vidare öfverlägga om tillkli| pninien,
hålsömmen och mera dylikt. Min systerdotter ser ej på
betalningen, endast arbetet blir så vackert som möjligt."

aflägsnade sig Blenda..........

Huru hårdt slog ej hennes hjerta, då hon trädde ut i
förstugan.

Hon fann det sjelf temligen narraktigt att tro det
grefven så der skulle förkläda sig. Emellertid var hon ej förr
i stånd att få ur sin inbillning en stor i kappa insvept
figur, än hon midt framför sig såg en liten man i grå
syr-tut, hvars ljusa långsiri piga hår icke det ringaste erinrade
om hennes riddares glänsande svarta lockar.

Den lille, helt och hållet opoetiske mannen höll en
lanterna i handen.

"Der är vaktmästarn, som skall följa fröken hem 1" sade
tjenstflickan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:26:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/romanhjelt/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free