Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
den ena djupa nigningen efter den andra, sade ban
vördnadsfullt:
uJag har tagit mig den friheten att anmäla mig hos
herrskapet som en slägting, men då jag icke gerna kan
vänta att på endast god tro bli antagen som sådan, är
jag färdig att — om fru v. Kuhlen så befaller — förklara
huru jag vågar räkna denna slägtskap."
"VaY så god och lemna alla förklaringar å sido tills
de falla herr gre . . . herr kusin lägliga! Vi äro
gudskelof för grannlaga" — här följde en ny serie af nigningar —
"vi äro för grannlaga, både jag och min dotter, att genom
någon otidig nyfikenhet vilja framtvinga ett förtroende,
som i sin tid visst icke uteblir. Det är mig som mor nog
att veta det afsigten är redligt menad, och det har jag
också aldrig tviflat på, ehuru öfvertygelsen blifvit, om
möjligt, ännu mera fullkomlig, sedan herr kusin behagat göra
oss den äran att komma hit i vårt anspråkslösa hem."
"Nå, jag är lika förtjust som öfverraskad att finna mig
så hemmastadd, der jag, att säga sanningen, fruktat ett
litet tvång. Och var säker, min bästa tant — en
slägting kan ju icke begagna en mindre förtrolig titel — var
säker att vi en gång framdeles skola skratta rätt hjertligt
tillsammans, då vi påminna oss vårt första möte!"
"Åh, det är icke så första heller: i Wennersborg, der
vi voro grannar, träffades vi i den stora salen, en gång
då berr kusin kom hem."
"Hem — jag bodde icke på gästgifVaregården."
"Jaså, kusin bodde der icke?"
"Nej, men nog erinrar jag mig att vi verkligen mötte
hvarandra i salen, då jag gick in till en bekant."
"Det var säkert en mycket nära bekant!"
Fru Emerentia log skalkaktiga ehuru, förstås, med
mycken värdighet.
"Söta mamma", bad Blenda, "låt oss icke mer tala
om kusin Jean i Wennersborg, utan om nöjet att ha ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
