Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
Slutligen hade ju Johan under den rådliga färden till
Barkarby erkänt att hans hjerta var fängsladt på
främmande ort, oeb tyvärr var det alltför tydlig» att den der okändt
— som lefde gud vet hvar — fängslat bonom med sådana
bojor, som ej kunde slitas af andra.
Slutsumman af allt detta blef, att — sedan Henriette
icke mer i något afseende kumle vara svartsjuk på Blenda
ocb dessutom återfann henne i en belägenhet, som
befriade den unga frun frän tvetydigbeten att umgås med ett
prr pauvres bonteux — hon icke visste bättre sätt att
tillfredsställa sin nyfikenhet än att inbjuda Blenda till en
förtrolig sammankomst.
Förnämsta orsaken till Henriettes nyfikenhet — en
nyfikenhet, som hon redan längesedan föresatt sig att på
något sätt få tillfredsställd — var den, att fru Emerentia,
som hade sä hjertans svårt att bära på sin ljufva
hemlighet, gifvit mamsell Debora, hvilken stundom besökte Riddar*
gatan, några små mystiska vinkar om en mäkta förnäm
man, sotn i djupaste tystbet var betagen i Blendas
behag ... .
Men vi återkomma till våra damers möte.
"Var lugn du T gaf Henriette till svar på Blendas
ursakter. "Det lilla obehag, som fans mellan oss, bärflöt
endast .och allenast från salig svärmors stora partiskhet för
dig. Jag älskade så innerligt den vördnadsvärda gumman,
att jag riktigt var svartsjuk på din framgång i hennes
ynnest. Men det är nu glömdt allt det der, liksom bela det
himpna trasslet med kammarjunkaren."
"Det ar visst godt ocb väl, men ... du får icke bli
ledsen1"
"Aha — jag glömde sista skälet. Nå, hvad Johan
beträffar kan du vara än lugnare . . ban tänker icke mer p2
dig än ps jag vet icke hvem! I förtroende sagdt oss
emellan, har jag anledning att tro det han skulle uppoffrat ett
allvarsamt lycke ifall ban följt svärmors önskan."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
