- Project Runeberg -  Romanhjeltinnan. Novell /
316

(1849) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

316

". . men /. Hvad då?" frågade baronen, rodnande lf
oro att den sällhet, som fordom skulle hafva förekommit
honom ganska löjlig, men nu utgjorde nästan hela målet
för hans tillvarelse — ty hans kärlek blef allt mer och mer
djup — genom något fiendtligi öde skulle upphöra.

"Man har gjort mig uppmärksam på att dessa
promenader, oaktadt renheten i deras ändamål, äro . .

". . äro?"

". . opassande?"

"Och fröken lyssnar till detta prat, då likväl sa många
menniskor, som förtjena hjelp, just genom dessa våra
vallfärder erhålla hvad de eljest måste sakna. Skall ej God
se med välbehag på tvenne unga menniskor, hvilka icke
företaga sig något annat än att uppftlla hans bud!"

"Jag vet icke huru Gud anser det — jag hoppas att
han Anner det rätt — men menniskorna deremot anse det
illa, myckel illa."

"Och deraf följer?"

". . att vi måste göra det goda hvar ocb en för sig."

"För att lyda de tadelsjuka?"

"Nej, för dtt icke blottställa mitt rykte."

Vid detta inkast teg den unge mannen, men blodet
kom och gick oafbrutet på hans ansigte: hans rörelse blef
allt starkare.

"Säkerligen kan herr baronen, sedan jag fått veta
andras omdöme öfver vårt förhållande, icke vilja att jag skall
trotsa det: för en ung flicka som jag passar det ej att
sätta sig öfver allmänna opinionen. Jag kan fela af
okunnighet, men icke med uppsåt."

"Fröken ångrar då, fördömmer kanhända, dessa timmtf
som varit de lyckligaste i mitt Uf?"

"Nej, visst icke!"

"Är det sant?"

"Fullkomligt . . jag erkänner till ocb med — ty jag
vet icke hvarför jag skulle dötøa det — att de äfven för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:26:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/romanhjelt/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free