Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grafnischerna. Då de af stadens invånare voro föga kända och
besökta, hade de särdeles väl passat för de kristnas
hemliga sammankomster och gudstjänster och under
förföljelserna lämnat en god tillflyktsort. Kristendomen utbredde
sig ju i början hufvudsakligen bland slafvar och fattigt
folk, som användts vid arbetena i arenarierna; då vore det
ej underligt, om dessa kunnat tjäna såsom vägvisare i
deras irrgångar. Marchi var den förste, som af
katakombernas byggnadssätt sökte visa omöjligheten af detta
påstående; emellertid skulle beviset först fullständigt lyckas
bröderna de Rossi.
Michele de Rossi har nämligen påpekat, att den
romerska campagnans jordmån i stadens omedelbara närhet
består hufvudsakligen af vulkaniska bildningar, som låta
dela sig i två klasser. Den äldre af dessa bildningar är
den som de italienska geologerna kallat tufa litoide (de
gamles lapis ruber), hvilken i alla tider användts såsom
byggnadsämne. Däraf bestå de undre lagren i några af
Romas höjder, nämligen Capitolium, liksom Palatinus,
Quirinalis och Esquilinus. Ännu i dag brytes den i
stora massor vid foten af Monte Verde utanför Porta
Portese. Till den senare af de båda bildningarna höra dels
pozzolana, en vulkanisk bärgart, hvilken såsom vi redan
nämnt, mycket användes till beredning af murbruk dels
tufa granulare, som, när man kunde få pozzolana, aldrig
användes till detta ändamål; till byggnadsten var den
genom sin mjukhet fullkomligt oduglig. De gamla
stenbrotten finnas sålunda alltid i tufa litoide, de gamla
arenarierna alltid i pozzolana. Katakomberna däremot
äro uthuggna i tufa granulare, ett säkert bevis att de äro
anlagda enkom för detta ändamål. Den senast nämnda
stenarten egnar sig, ehuru obrukbar för alt annat, särdeles
väl för urhålkande af grafplatser; den är lätt att bearbeta
på samma gång den dock bar nog fasthet för att man ej
skall behöfva befara instörtandet af gångar och kamrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
