Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ännu ej dristat tänka den tanke på kyrkans blifvande
storhet och allmännelighet, med hvilken vi redan i andra
århundradet se kyrkans skriftställare så förtrogna. Man hade
ingalunda förestält sig möjligheten, att dessa dödstäder
skulle få den ofantliga utsträckning som vi ofvan angifvit,
att de en gång skulle komma att hysa millioner
människor. Den älsta delen af en katakomb bestod sålunda af
en enda gång, vid hvars ena eller båda sidor man anlade
små kamrar, cubicula. Räkte ej gången till, anlade man
nya, ofta på betydligt afstånd. När de troendes antal växte,
fick man tänka på att bättre hushålla med platsen; de
öfverflödiga mellanrummen, som lämnats mellan de första
loculi, fyldes med nya, och de som tillkommo fingo rycka
närmare.
Emellertid skulle denna utväg ej längre förslå,
oaktadt den kännedom, som dödgräfvarna, fossores, vunnit om
beskaffenheten af den stenart, i hvilken de arbetade och
den besparing de åstadkommo genom att låta gångarna gå
närmare hvarandra och genom att anlägga flera cubicula.
Det hände äfven att förut anlagda gångar fördjupades, så
att flera loculi kunde anbringas öfver hvarandra. Man
tvangs slutligen att gräfva ännu en våning, öfver eller
under den första o. s. v., så att man i samma krypta kan
finna ända till fem våningar eller piani, såsom italienarna
kalla dem. Ytterst sällan sättas dessa våningar i
förbindelse med hvarandra genom sluttande plan; man stiger
nästan alltid på trappor från den ena till den andra. På
den tiden hade man ej våra instrument, som tillåta att
anlägga en stollgång utan fara att stöta tillsamman med en
som befinner sig däröfver eller därunder; man måste
sålunda för att undvika ett dylikt sammanträffande, som
naturligtvis kunde blifva fördärfligt för hela anläggningen,
hålla sig till den vågräta riktningen. Hufvudvåningarna
både därför ett bestämdt afstånd från hvarandra, och detta
så stort, att man stundom mellan dessa i senare tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
