Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man, hvars dygd och redlighet voro höjda öfver all
misstanke, mild och obenägen för att utgjuta blod. Under hans
senaste lefnadsår klandrades han af somliga för
overksamhet och ohåga att deltaga i statens angelägenheter, medan
några förebrådde honom andra af hans ofvan nämnda
karaktersdrag; »det saknades dock ej de, som urskuldade hans
tillbakadragna lefnadssätt med hans ålder». Då flera af
de här uppräknade dragen äro bland dem, hvilka
hedningarna vanligen förebrådde de kristna — »vi påstås vara
odugliga i lifvets vanliga angelägenheter», säger Tertullianus
i sin försvarsskrift för kristendomen — har man velat
draga den slutsatsen, att Sabinus mot slutet af sin lefnad
omfattat den nya läran. Därmed må nu vara huru som
hälst, säkert är, att hans son Titus Flavius Clemens,
liksom denne senares slägting och hustru Flavia Domitilla d.
y., Vespasianus’ dotterdotter, varit dess bekännare. De
stodo tronen nära. Domitianus hade bestämt sin kusins
söner, som uppfostrades af den berömde läraren i
vältalighet, Qvintilianus, till efterträdare. Om Clemens’ och
Domitillas öde berättar oss den grekiska historieskrifvaren Cassius
Dion, följande: »Detta år (95) lät Domitianus afrätta många
människor och bland dem konsuln Flavius Clemens, ehuru
han var hans kusin och hade till hustru Flavia Domitilla,
äfven hon en slägting till kejsaren. Båda hade blifvit
anklagade för gudlöshet (atheótes), en anklagelse, som bragt
många om lifvet. Hvad Domitilla beträffar, nöjde man sig
med att förvisa henne». Suetonius tillägger, när han
berättar om Clemens’ död, att denne varit contemptissimæ inertiæ,
han hade visat en föraktlig liknöjdhet. Om man nu
sammanhåller beskyllningen för ateism, gudlöshet, som
veterligen aldrig af romarna framstälts mot judarna, Dions
uppgift, att Clemens och Domitilla följde judiska bruk,
Suetonius’ om den förres föraktliga likgiltighet och det med
orätt betviflade faktum, att en förföljelse mot de kristna
egt rum mot slutet af Domitianus’ regeringstid, vinner man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
