Print (PDF) - On this page / på denna sida - Romerske kejsare i marmor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Maximinus», svaras honom, »är gudars och människors
fiende! Maximinus står efter ditt eget liv! Fräls
oss! Fräls fädernesland et! Tag Cesars diadem!»
– »Aldrig!» – »Du måste. Välj diademet eller
döden! Tag purpurn eller vi sönderslita dig! Du
och din son, I skolen råda över oss.» – »Skonen
mig!» – »Nej!» – Mauricius fattar purpurn,
kejsarvärdighetens vartecken, för att än en gång
kasta den över hans axlar. Gubben söker värja sig
och faller under brottningen till golvet. Man
griper honom, reser honom upp, sveper purpurn med
våld omkring honom och visar honom som kejsare
för det jublande folket.
Någon tid därefter hade den yngre Gordianus
fallit i en drabbning och den gamle själv lagt
snaran kring sin hals, för att slippa diademet
kring sitt huvud. Människan är tingens mått, sade
grekiske tänkare. Herraväldet över världen har det
värde man sätter på det. Men var Gordianus ej
en Julius Cesar, kunde han ej heller vänta frälsning
av en Brutus.
*
Den märkligaste av Cesars nya levnadstecknare och
domare är väl Napoleon III. I sitt företal till
L’Histoire de Jules César har han sammanlänkat två
skilda historiska åskådningssätt med varandra. För
Cesars räkning är han »determinist», hyllar han
åsikten om en diamanthård nödvändighet. Cesar måste
man taga sådan han var: en ande så danad, att tidens
lynne fick i honom det trognaste uttryck, sitt
tänkande huvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
