Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romerske kejsare i marmor - I. Augustus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äktenskapslagar!» Då ropet ljuder med ökad styrka,
vinkar Augustus Germanikus och hans barn till sig
och tager den minste gossen i sin famn. Bredvid
honom står nu den av romarne tillbedde hjälten,
den unge husfadern i sin manliga fägring. Kejsaren
visar på honom och på de blomstrande barnen för
att med en bild av den högsta jordiska sällhet,
det dygdiga hemmets, lugna det stormande folket och
åskådliggöra, huru väl han menat med sina lagar.
Man gör Augustus så klyftig, när man i allt
vad han företager eller underlåter misstänker
snaror för friheten. Och likväl hade han varit
tämligen kortsynt, om han icke insett vad en
Kaligula, en Nero, en Domitianus utan möda kunde
skönja: att tyranniet ej vet sitt eget bästa, om det
icke lever på god fot med osedligheten.
Hade Augustus väntat, att hans strävan för en sedlig
folkandes återupplivande skulle omedelbart alstra
ett nytt släkte av Katoner, är det väl möjligt, att
utsikten till en så välsignelserik framgång snarare
avkylt än eggat hans iver. Men han visste väl, att
den goda säd han sådde föll i otacksam jord och komme
i bästa fall att bära en sen skörd. För sin egen makt
hade han intet att rädas av ett bättre släktes uppväxt.
Genom märg och ben torde han, likasom de allvarliga
männen i hans omgivning, hava känt Horatius’ spådom,
att de samtida romarne, sämre än sina fäder, skulle
giva upphov åt en avkomma, uslare än de själva.
Två gånger tillbjöd sig Augustus nedlägga
högsta makten. Detta har stämplats som det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
