- Project Runeberg -  Romerske kejsare i marmor samt andra uppsatser i konst /
35

(1914) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romerske kejsare i marmor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vilade hans öga måhända mer än en gång på de
virgiliska raderna:

Vill du tarkviniske kungarne se och hämnaren Brutus’
väldiga själ och se de liktorsknippor han vunnit,
främst i konsulernas rad, med maktens varnande yxor?
O, till den sköna frihetens värn, olycklige fader,
måste du själv framropa till straff krigsstämplande söner!
Hur du döms av en eftervärld, i ditt hjärta, o Brutus,
segrade kärlek till fädernesland och kärlek till äran.

Ultor Brute! Pulchra libertas! Augustus kunde somna
med dessa ord på sina läppar utan att rädas oroliga
drömmar. Brutus’ skugga och frihetens skönhet voro
för honom estetiskt tilltalande, men icke politiskt
vådliga skepnader, och enväldet var så på förhand
rotat i alla sinnen, att han under sin långa styrelse
aldrig fick tillfälle att allvarligt pröva vikten av
sin frihetskärlek mot tyngden av sin maktlystnad.
Själv trodde han sig vara den bäste Kato, som fanns
i Rom, och det var väl icke utan en syftning åt det
hållet som han så ofta, då talet i hans vänkrets föll
på fornromersk dygd, yttrade med lätt hugsvalat vemod:
»vi måste nöja oss med den Kato vi ha.»

Utan en sådan, låt vara alltför smickrande
uppfattning av sig själv skulle han svårligen varit
i stånd att under en lång levnad och drabbad av
mången huslig sorg upprätthålla den själens frid,
som spred glädje över hans varelse och gjorde
honom mild och vänsäll. Vi böra kunna tillgiva
honom, att hans dygder främjade enväldet, då vi
se, att de följande cesarernas laster icke förmådde
störta det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:25:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/romerske/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free