- Project Runeberg -  Romerske kejsare i marmor samt andra uppsatser i konst /
48

(1914) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romerske kejsare i marmor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

överhövding. Utan tvivel förde hon dock en kämpande
tillvaro, då en händelse timade, som ej allenast
rotfäste hans förtroende, utan kom hela hans teori
om människan att vackla. Det var på resan till
Neapel och Kapri, sedan han lämnat Rom för att
aldrig återvända dit. Han hade hunnit halvvägs,
till grannskapet av Terracina, där de fundanska
bergen resa sig och bjuda på en utsikt, som å ena
sidan sträcker sig till Rom, å andra till Neapel och
Vesuv. I bergsluttningen fanns en grotta, där det
föll kejsaren in att hålla sin aftonmåltid.
Bordsgästerna voro Sejanus, två andra förnäma romare
och några grekiska vetenskapsmän. Desse skämtade vid
vinet, men Cesar torde även här haft sina mörka
tankar, ty framför honom låg i kvällsolens sken ön
Pandataria, Julias förvisningsort. Då höres ett
åsklikt dån: block rasa från en klippa hängande över
hålans öppning, några av tjänarne ligga krossade,
grus och småsten lossna från taket, gästerna fly,
men Sejanus kastar sig på knä och höljer fursten med
sin kropp. Livvakten, som, när raset upphört, ilar
till stället, finner honom oskadd.

Att de andre lämnat honom i sticket, däri såg han en
vanlig och ostrafflig yttring av brådrädslan. Men att
Sejanus stannat, förundrade honom. Här fanns intet
rum för överläggning, här hade tillgivenhet
uppenbarat sig som ögonblickligt verkande drivfjäder.
Tiberius måste tro, och han ville tro. Vad filosofen
sökt med ljus och lykta utan att finna, det hade nu
milde gudar givit fursten till lisa för hans kvalda
själ: en människa och därmed en vän. De fundanska
klippblocken hade slagit ett hål i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:25:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/romerske/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free