- Project Runeberg -  Romerske kejsare i marmor samt andra uppsatser i konst /
50

(1914) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romerske kejsare i marmor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men Tiberius ruvade hopplös på sitt ve. Att som
Augustus plåstra på samhällets sår och söka genom
eget föredöme och allmänna lagar bättra sederna
var för honom att bära vatten i såll. Med avsmak
fattade han livet som en strid mellan varelser,
tillvaron ovärdiga, och sin egen ställning som den
i kampen mest blottställda, alla kraftigt själviska
viljors givna syftemål. På upptäckten av Sejanus’
svek följde slag i slag upptäckten, att denne hans
ende vän mördat hans ende son, och detta i samråd
med sonhustrun! Och ju skonslösare han nu
tilllämpade sitt skyddssystem, dess rysligare voro
de tavlor av mänsklig nedrighet, som upprullades för
hans syn och eggade till allt vildare utbrott.
Därtill kom förtvivlan över eftervärldens dom, som
han nedkallat över sig, ty han, som så djupt föraktade
de levandes omdöme, fäste dock värde vid kommande
släktens. – Denna motsägelse är icke sällspord...
»nomen erit indelebile nostrum», känslan av att
tillhöra historien och få fördömelsen över sitt namn
ur mänsklighetens samvete stadfäst av alla tidevarv
kröker den styvaste nacke. – Sin ställning skulle han
dock värja, eftersom ödet velat, att hon var hans,
ehuru han kände det som en slitande motsägelse att
offra hekatomber av uslingar åt en enda uslings
trygghet. Ju längre striden rasade, dess djupare
sjönk han i hennes böljor, och till slut hade hans
andliga varelse uppgått i hat, hämnd och
självuppehållelsedrift, som hejdlöst slår.

*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:25:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/romerske/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free