- Project Runeberg -  Romerske kejsare i marmor samt andra uppsatser i konst /
100

(1914) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romerske kejsare i marmor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nödtvungna tarvlighet avlat med rädslan för
gudarne. Men varför hade fäderna kuvat världen,
om ej för att ättlingarne skulle njuta henne?
Vad gudarne vidkom, stodo deras tempel kvar som
väldiga skyddsmurar kring Greklands mejselverk,
och tempelbrukens mystik lockade mer än någonsin,
sedan kvinnorna funnit det ljuvare att synda,
då heliga känslorus kunde sona oheliga; men
gudarne själva omakade numera icke världens
gång, där de med Epikuros’ tillåtelse drucko sin
nektar i Olympen.

Fädernas sed fick icke ens äras som en föråldrad
livsform; han förlöjligades som en urmodig och
smaklös dräkt. Vad gott han ägde hörde det till
tonen att förakta. Man kan utan överdrift säga, att
tonen överensstämde med borgareplikten i ett samhälle
sådant som det cesariska Rom. Självständighet och
heder voro icke att uppleta utanför en trång krets av
gammalromare, och alla visste, att samma män voro
missnöjda med sakernas gång och önskade, om än icke
hoppades, frihetens återställelse. En epikuré som
Tigellinus, Neros gunstling, hade tankereda nog att
inse och fräckhet nog att uttala, att den hängivenhet
för det allmänna bästa, som stoicismen inskärpte,
hotade det nya statsskicket, och att den bäste
medborgaren numera vore den, som brydde sig om intet
annat än bröd och nöjen.

Åt nöjena gav man sig också hel och hållen.
Orgien var feberartad, och det hade sina skäl.
Under Tiberius, Kaligula och Klaudius hade
mördandet fortgått nästan oavbrutet. Den förnäme

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:25:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/romerske/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free