Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romerske kejsare i marmor - V. Nero
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De två år, som närmast föregingo konstresan genom
Grekland, höra till de ödesdigraste i Neros levnad.
År 64 timade den brand, som ödelade större delen av
världsstaden; år 65 upptäcktes den pisoniska
sammansvärjningen, som kostade Rom dess ädlaste blod.
Nero, som var i Antium, då eldsvådan utbröt, kom, då
hon rasade som värst, till huvudstaden. Från Mecenas’
torn, det av Horatius omförmälda, på Eskvilinska
berget, åsåg han brandens prakt och sjöng, demoniskt
tjust av eldhavets skönhet, sången om Ilions undergång.
Sannolikt var denna sång diktad av honom själv: man vet
åtminstone, att han skrivit ett epos, kallat Troica.
Det är skada, om ej för bokvärlden, så dock för
kännedomen om Neros kynne, att dikten gått förlorad.
Hon måste varit något eget i sitt slag, ty medan det
annars hedrade en furste att täljas till skalderna,
ställes faderskapet till Troica bland Neros
skändligheter. Juvenalis anmärker i en av sina satirer,
att Orestes dock bör dömas mildare än Nero, ty
– – – aldrig sjöng på scenen Orestes,
ej han Troica skrev – – –
Nyckeln till denna gåta gömmes måhända i en rad hos
Kassius Dio, som tillvitar Nero, att »han prisade den
trojanske konungen Priamus lycklig, som fått se de
sinas och sin stats undergång». Med andra ord: Troica
torde hava lovsjungit en sådan sällhet och alltför
tydligt visat, att skalden fått sina ingivelser ej
från Apollo, utan från en estetisk Tyfon, för vilken
det sublima i en stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
