Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romerske kejsare i marmor - V. Nero
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och dömdes »ej just för brandstiftningen, men för
hat till människosläktet».
Tigellinus, Kajus Petronius’ avundsman och
medtävlare som konstdomare och festordnare, hade
redan länge haft försteget i Neros gunst och fört
de kejserliga nöjena in i ett annat skede. De
förfinade orgierna hade vikit för en helvetisk
vällustkult, som icke höll sig inom stängda dörrar,
utan offrade i allas åsyn och inbjöd alla till
offergillet. Det var Tigellinus, som tillställde
de vilda nattfesterna på Tibern och Agrippinas
damm, där vid tusentals facklors sken de eggade
och lössläppta lustarne kastade alla åldrar, stånd
och kön i varandras armar. Det var Tigellinus, som
ordnade den skändliga bröllopsfest, vid vilken
kejsaren, iklädd brudslöjan, förmälde sig med en
yngling, Pytagoras, och »där man fick se allt, som
natten annars, även vid föreningen med en kvinna,
höljer i mörker». Och det var förmodligen samme
Tigellinus, som hade överinseendet och ledningen
vid de fester, som nu firades nedanför Janikulus i
Neros cirkus och trädgårdar, där de dömda
kristianerna, insydda i tjärade säckar och
upphängda å pålar, tjänade som facklor. Han hade nog
sörjt för att oset från det brända människoköttet
skulle försvinna i lågorna ur rökelsekärlen, som
spredo arabiska vällukters doft. I sådana ting hade
romarne vant sig att vara nogräknade.
*
Branden gav kejsaren önskat tillfälle att
utföra storartade byggnadsplaner. Rom uppstod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
