Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antinous
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
världsströmmen. Som människa, före apoteosen,
sörjer han förgängelsen, som drabbar allt enskilt,
och frågar med ängslan: varifrån och varthän?
tills varje sorg och varje spörsmål löser sig i
drömmar, som flyta med strömmen. Efter apoteosen
har han, genom det kärleksfulla offret av sitt
jag, fått nyckeln till livets och dödens gåta,
och trygg i hennes ägo skådar han med orubblig
frid ned i skenets flod, som jagar honom förbi.
San-Ildefonsogruppens mästare har sökt sammansmälta
båda dessa stämningar. Att han gjort detta med lika
klart uppsåt som han förenat de tvenne typerna, må
därför icke påstås. De store konstnärerna äro
filosofer utan att veta det. Tidens tankar, såvitt de
låta föryttra sig, omsättas hos dem i form och färg.
Men då konstnären, såsom det synes mig, velat giva
oss en Antinous-Narcissus i handling, så har han
gjort sig uppgiften mycket svår, ty lika lätt det
jämförelsevis är att framställa en dubbelpersonlighet
uti icke handlande tillstånd och icke grupperad, lika
vanskligt är det att låta henne uppträda i grupp och
stadd i en verksamhet, som lika otvunget kan tydas på
båda naturerna i hennes väsen. Måhända är San-
tydighet är ej ett fel, vilken, såsom här, lockar
varje åskådare att lägga något av sin egen
subjektivitet i konstverket och som manar tanken till
förklaringsförsök endast för att åter upplösa honom
i känslan av en över föremålet vilande mystik. Har
man länge stått öga mot öga med Antinous, ena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
