Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Målarens psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅLARENS PSYKOLOGI 2813
ningar få rum bredvid varandra och en mode-
journalsströmning, om än så stark, dock icke kom-
mer till allenavälde, är det ej så illa ställt. Där
kan med ålderrynkad panna en Adolf Menzel, med
vitnade lockar en Puvis de Chavannes ännu arbeta
hoppet att varda förstådda. Men utanför sådana
centra kan förkunnandet av det, som en idéström-
ningsprofet upphöjt till nyaste modet, verka med
kraften av en oemotståndlig smittande suggestion.
För abstraktion er ha konstnärerna sällan smak,
vilket ej är underligt, då deras tankeverksamhet
går ledigast i formen av konkreta föreställningar.
Icke dess mindre gömmer den s t o r e konstnären
nästan alltid en filosof inom sig. Han reflekterar
och förknippar sina reflexioner till en sin egen
konstteori och inställer denna i en sin egen este-
tiska världsåskådning. Detta hindrar dock ej, att
han misstänker estetiska teorier, utgrubblade på
studerkammaren, för att vara lika värdelösa som
krångliga och ledsamma.
De originelle målarne måste ha hjältemod.
De ha att kämpa sig igenom svåra hinder både
från yrkeskamraters, allmänhetens och kritikens
sida, innan de lyckats bryta sig väg. För målare,
som icke sakna duglighet, men följa tidens mod
stället för egen genius och äro kanske impressio-
nister i dag, prerafaeliter i morgon, alltefter ropet
för dagen, ligger däremot vägen banad och täm-
ligen jämn, men den förer icke upp till odödlig-
beten.
4,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
