- Project Runeberg -  Romerske kejsare i marmor samt andra uppsatser i konst /
342

(1914) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tutilo, en konstnär i 9:de århundradet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i skrivrummet en handskrift sönderskuren i småbitar
– en handskrift, som kanske kostat Sintram många
månaders arbete och smyckats med miniatyrer i
guld och klara färger av Tutilo. Ingen annan än
Sindolf kunde begått en sådan nedrighet, men han
nekade naturligtvis och gissade, att djävulen gjort
det. En natt voro de tre vännerna i skrivsalen och
jämförde handskrifter. Tutilo, som satt närmast
fönstret, märkte att något skymtade därutanför och
sade på latin, som Sindolf ej förstod: »en viss är
här utanför och har örat intill fönstret. Jag öppnar
det plötsligt och griper honom i håret. Gå du in
i kyrkan, Notker; du passar här icke nu. Men du,
Radbert, gå till kapitelsalen, tag piskan, skynda
dig kring hörnet och sväng henne av hjärtans
lust till Herrens ära!» Radbert gick, och några
ögonblick därefter föllo piskrapp »hageltätt» på
ryggen av en skepnad, som Tutilo genom det öppna
fönstret höll i håret och tryckte mot muren.
Skepnaden teg först, bad sedan och skrek till slut
med full hals. Många bröder vaknade då och
kommo med ljus och lyktor. Tutilos röst hördes i
mörkret: »jag har fångat djävulen. Lys hit, så
få vi se hur han ser ut!» Radbert gick därifrån,
innan någon hunnit fram. Tutilo svängde skepnaden
om, så att ljusskenet föll på hans ansikte. »Det
är Sindolf,» sade munkarne. »Ja, det är Sindolf,»
skrek denne jämrande, »och någon har hudflängt
mig förskräckligt.» Men han visste icke vem det
var. Och när Tutilo sade, att det måtte varit en
Herrens ängel, funno många bröder detta sannolikt.
Biskopen förskaffade Sindolf en annan syssla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:25:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/romerske/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free