Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarvid den öfra delen af P (Rho) är fästad vid
korsets öfre ända.
Vi anföra två prof härpå, det ena helt enkelt, det
andra inneslutet i en liksidig triangel, troligen ett
tecken för tron på en treenig Gud.*)
Jag har redan nämnt, att det vid kristendomens
införande fans judar i Rom och att de enligt Suetonius
anstälde upplopp mot den nya tron. Det sista kapitlet i
Apostlagerningarna antyder detsamma, ty vid sin
ankomst till Rom skickade Paulus efter judarne och
samtalade med dem angående kristendomen; men då det
visade sig, att de i allmänhet voro afvogt stämda,
sade han till dem: »Vare eder veterligt, att denna
Guds frälsning har blifvit sänd till hedningarne; de
skola ock höra. » Katakomberna erbjuda ock bevis,
dels för att det fans judar i Rom, dels för att de helt
naturligt förblandades med de kristna och fingo dela
deras förföljelse, samt sökte en fristad i katakomberna,
men att de icke desto mindre med afseende på sin
gudstjenst höllo sig afskilda från de kristna.
I ett af gallerierna vid Via Portuense, som icke
innehåller en enda kristlig inskrift, träffade Bosio på
en lampa, hvarpå sågs en afbildning af den gyllene
ljusastaken i Jerusalems tempel, äfvensom på väggen
öfver densamma ordet »synagogan» i grekiska
bokstäfver, tydligen en antydan om att stället begagnades
som samlingsplats för den judiska gudstjensten. Det
är emellertid klart, att några af judisk härkomst
blefvo omvända till kristna tron, ty man har påträffat
en i hög grad märkvärdig grafskrift på ebreiska,
grekiska och latin, hvilken utan tvifvel utmärker en
kristnad judinnas hvilorum. Den lyder så: Här ligger
Faustina. Nedtill ses ett groft försök att utvisa det
hebreiska Shalom (frid). Midt på skifvan står den
judiska ljusastakeii, med ett oljekärl på ena sidan och
*) Twining »Early and Mediseval Christian Art.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
