Roms katakomber och hvad de hafva att lära oss om den ursprungliga kristendomen i motsats mot hedendomen / 144 (1890) Author: Isaiah Benjamin Scott Translator: G. S. Löwenhielm Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bildhuggaren undvikit att såra de kristnas känslor
genom att utbyta törnekronan mol en blomsterkrans. Den
sannolikaste förklaringen af detta märkvärdiga
förhållande torde vara den, att den tidens kristna, mer än
deras efterföljare, betraktade Kristi och hans folks
lidanden såsom ett ämne att berömma sig af.
Apostlarne skattade sig lyckliga att få lida förföljelse för
sin korsfäste Frälsares skull; och Paulus kunde utropa:
»Bort det, att jag skulle berömma mig af något annat
är vår Herre Jesu Kristi kors!» Det var en mycket
senare och kallsinnigare tid, som införde de smärtsamma
af bildningarne af Kristi menskliga naturs lidanden,
för att upphjelpa den aftynande och nästan slocknande
tron.
Bland de mycket fåtaliga anspelningarna på vår
Herres sista timmar på jorden, meddelas här två: den
ena föreställer Pilatus, hans hustru och en tjenare;
den förstnämnde tvättar på österländskt sätt sina
händer, såsom Matteus berättar. Artisten tyckes, såsom
Maitland framkastar, vilja antyda betygandet af vår
Herres oskuld: »Jag är oskyldig till denne rättfärdige
mannens blod», och såsom en följd deraf de kristnas
oskuld med afseende på den beskyllning för förräderi,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>