Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handskrifter af Uppenbarelseboken från 14:de århundradet,
af hvilka den ena förvaras i British Museum,
förekomma afbildningar af Kristus, såsom ett på bakbenen
stående lamm, mottagande boken med de sju inseglen
af »honom, som satt på stolen», i båda fallen
framstäld såsom en menniska. I senare tider blef detta
gudsförsmädande bruk ännu vanligare och i katolska
kyrkor vittna både målningar och bildhuggerier ännu
i dag, huru mycket Rom i detta som i andra
hänseenden föraktar Guds lagar.
Om man besöker den förnämsta kyrkan i Calais,
får man der se en afbildning af jungfru Maria, såsom
en ung qvinna, Kristus såsom en ung man, den evige
Fadren såsom en gubbe och den Helige Ande såsom
en dufva. Det naturligaste vore nu, att jungfrun
skulle hembära afbildningarne af personerna i
Treenigheten sin hyllning; men nej : de gudomliga personerna
afbildas krönande jungfruns hufvud. På samma sätt är
i Paris i Magdalenakyrkan Gud Fader framstäld såsom
en på ett läger hvilande man. Hvaruti, är väl ett
sådant system bättre än den gamla hedendomen? Ar
det icke en djupt vanslägtad kristendom — om den
längre kan så kallas — som sätter en sådan religion
i stället för Guds andliga tillbedjan? Äfven i detta
afseende vittna katakomberna tydligen mot
katolicismen, att denna hvarken är den ursprungliga eller den
rena kristendomen.
I ingenting skilde Jesu Kristi religion sig så
mycket från verldens då kända religioner som i sin anda
af kärlek och välsignelse. Dess tillvaro grundade sig på
en handling af exempellös kärlek. Summan af alla
dess lagar innefattas uti kärleken till Gud och
menniskor. Dess stora stiftare förbjöd också sina lärjungar
att förbanna och befalde dem att välsigna: »Välsignen
och förbannen icke». Med en skärpa, som var ovanlig
hos den milde och saktmodige Frälsaren, fördömde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
