Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
THEODORE. ROOSEVELT
Naturvetenskapen var under dessa år hans favoritämne. Men han fann tid
lill mycket annat. Han förde dagbok, tog lektioner i boxning, besökte
sön-dagligen kyrkan tillsammans med sina föräldrar och vann 187S inträde vid
Harvard College i Cambridge. Han var då ännu ganska spinkig och långt
ifrån frisk, men han fortsatte under fristunderna med sina atletiska
öfningar och vann färdighet i båtrodd och bollspel, men allra mest i brottning och
boxning. Redan innan han började sin college-kurs, hade han ofta försökt
sig som jägare, och de mest 1 ögonen fallnnde tillbehören i hans
studentkam-mare voro djurskinn, uppstoppade foglar, lefvande sköldpaddor och Insekter,
och det berättas från den tiden om hvilken uppståndelse det väckte 1 hela
huset, då en ovanligt stor sköldpadda, som Roosevelt fått från en vän i
Vestindien, en kväll rymde från sin låda och begaf sig ut i korridoren på väg till
badrummet. Roosevelt hade egen häst och kärra och företog nästan hvarje
eftermiddag en åktur. I sällskapskretsarne i Boston var han en omtyckt
gäst. Under det sista året vid Harvard var han en af redaktörerna för
college-tidningen Advocate. För öfrigt skötte han sina studier med flit, och då
lian 1880 fullbordat den 4-åriga kursen och utexaminerades såsom Bachelor
of Arts, var han en af de jämförelsevis få studenter, som erhöllo
hedersomnämnande. Det ämne, hvari han utmärkt sig, var naturhistorien. Han
företog nu en resa till Europa, hvarunder han studerade någon tid i Dresden
samt äfven besteg det schweiziska fjället Matterhorn. Genom denna bragd
förvärfvade han sig medlemskap i Alpine-klubben I London, en förening af
personer, som utfört någon anmärkningsvärd äfventyrlig bedrift.
Efter sin återkomst från Europa började han studera juridik. Det torde
då ha varit hans afsigt att bli lagkarl, men ett redan under studietiden vid
Harvard fattadt beslut att skrifva en bok om kriget 1812 mellan Förenta
Staterna och England vaknade till nytt lif hos honom, och snart egnade han
mer tid åt detta arbete än åt de torra och tråkiga lagböckerna. Han fick
dessutom under de följande åren så mycket annat att syssla med, att han, äfven
om han velat det, ej skulle kunnat finna tid att egna åt lagpraktiken. Hans
lok, Na val history of the war of 1812, utkom 1882, och hälsades af kritiken
som ett epokgörande verk. Man hade på många håll förmodat, att denna bok
endast skulle komma att utgöra ett repeterande af hvad som förut skrifvits
i ämnet, men man fann, att den egde både originalitet och grundlighet och
alla förutsättningar att intaga rang som ett standardverk i fråga om ett
visst skede af den amerikanska flottans historia.
Roosevelts förfäder hade alla intresserat sig för politik. Flera af dem
hade varit medlemmar af stadsstyrelser, legislaturer o. s. v., och denna smak
gjorde sig nu äfven gällande hos Roosevelt. "Det har alltid varit min tro",
yttrade han en gång, "att hvarje man bör förena sig med någon politisk
organisation och deltaga i valen; att ingen hör nöja sig med att endast bli styrd,
utan äfven ha något att säga 1 styrelsen." När han i enlighet med denna
grundsats förenade sig med den republikanska föreningen i det distrikt han
tillhörde, opponerade hans familj sig deremot på den grund, att mötena
bevistades endast af krögare och politiska lycksökare. "Om detta är så",
svarade Roosevelt, "tillhöra de den styrande klassen, och det göra inte ni. Men
jag ämnar, om jag kan, tillhöra den styrande klassen." Är 1841 blef han
invald i lagstiftande församlingen i Albany. Man gjorde sig till en början
lustig öfver den unge mannen, som uppträdde der så fint klädd och med
glasögon på näsan, och han titulerades med öknamnet "silkesstrumpan". Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
